# ID: svediakorp-gov465812
# author: Markos Kyprianou, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 874
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill börja med att tacka föredraganden Antonios Trakatellis för hans utmärkta arbete med detta betänkande.
Men jag vill också tacka ledamöterna i de två utskotten för deras utmärkta arbete med att granska och undersöka detta program.
Jag är verkligen glad över de många anföranden som hållits och de många förslag som har lagts fram om detta program.
Jag vill även säga redan nu att jag under andra omständigheter faktiskt inte skulle kunna motsätta mig innehållet i de förslag som har gjorts.
Vi kan ha olika inställningar till uppdelningen i två program, men rekommendationerna tillför något till åtgärderna inom programmet, utvidgar omfattningen och gör det mer effektivt, så att det täcker fler sektorer.
Dessutom – och detta är lika viktigt – tillförs inte bara de resurser som kommissionen sökt för att ge stöd för programmet, utan budgeten har utökats ytterligare.
Tyvärr måste vi under nuvarande omständigheter – och jag menar särskilt de ekonomiska omständigheterna – vara försiktiga och – för att använda ett ord som jag inte är så förtjust i – ” realistiska ”.
Den viktigaste frågan för tillfället är avslutningen av diskussionerna om budgetplanen, och här spelar parlamentet en stor roll.
Vid detta tillfälle skulle jag vilja framhäva parlamentets och kommissionens stöd och positiva ståndpunkter när det gäller programmets finansiella förstärkning.
Det är ett faktum att den kompromiss som uppnåddes i Europeiska rådet i december kommer att leda till betydande nedskärningar inom programmet om den kvarstår.
Ordförande José Manuel Barroso har redan skickat ett brev till talman Josep Borrell där han påpekar att december månads överenskommelse om den kvarstår kommer att leda till att hälso- och konsumentskyddssektorn inte bara kommer att ha otillräckliga resurser, utan mindre ekonomiska resurser under 2007 än den hade under 2006.
Det kommer med andra ord att finnas mindre pengar för ett EU med 25 och 27 medlemsstater än det fanns för ett EU med 15 medlemsstater.
Jag anser, som ordförande Barroso också påpekar i sitt brev, att denna hållning inte kan rättfärdigas, särskilt i en tid då vi vill föra EU närmare medborgarna.
Därför uppmanas talman Borrell att se till så att parlamentet gör ännu ett försök att samarbeta på detta område.
Kommissionens förslag om programmet återspeglas också i den aktuella budgeten.
Om den stora minskning som jag nämnde kommer att genomföras till slut kommer den dock att innebära att många åtgärder och områden i förslaget måste strykas, eftersom det inte är någon mening med att tilldela små belopp till ett stort antal områden på ett sådant sätt att inget område får ett bra stöd.
Det är därför hela programmet måste omprövas, prioriteringar göras och antalet åtgärder, initiativ och sektorer minskas betydligt, så att vi kan åstadkomma effektiva åtgärder inom de få sektorer som väljs.
Jag skulle naturligtvis helst se att denna situation avhjälptes i de följande debatterna, att man förstod att detta kanske var ett misstag och, mot bakgrund av den enorma politiska betydelsen av både hälsa och konsumentskydd, att åtminstone vissa mindre belopp tillfördes programmet.
När det gäller frågan om uppdelningen av programmet har jag förståelse för de ställningstaganden som gjorts.
Jag vet att båda utskotten skulle föredra att det fanns separata program, jag förstår argumenten och jag förstår farhågorna.
Vi bedömer dock fortfarande att det i huvudsak finns fördelar med ett gemensamt program.
Resurserna kan användas bättre.
I alla händelser kan inte kommissionen fatta något slutgiltigt beslut om i vilken utsträckning den godtar eller inte godtar uppdelningen innan frågan om budgetplanen har lösts.
Därför kommer kommissionen i nuläget att förkasta de ändringsförslag där man förespråkar uppdelning i två program, och vi kommer att behandla frågan igen när vi ser slutresultatet av debatten om budgetplanen.
Parlamentet har klargjort sin ståndpunkt och vi har noterat den.
Jag kommer inte att gå in på fler detaljer beroende på tidsbrist.
Jag hade förmånen att få diskutera programmet med det aktuella utskottet.
Jag vill bara betona, eftersom det inte finns någon tid och det finns en stor mängd ändringsförslag, att skriftlig information om kommissionens ståndpunkt när det gäller vart och ett av ändringsförslagen kommer att delas ut, och jag skulle vara tacksam om den kunde inkluderas i protokollet för denna debatt (1).
När det gäller de ändringsförslag som förkastas vill jag dock betona att detta inte beror på att vi inte håller med om sakinnehållet.
Jag påminner om att många av dem godkänns, men skälet till att vi förkastar vissa ändringsförslag är främst att det å ena sidan finns ett behov av prioriteringar med tanke på den ekonomiska situationen, och att vi å andra sidan måste ta hänsyn till subsidiaritetsfrågorna, med andra ord att vi ser till att vi inte inkräktar på medlemsstaternas befogenheter, och naturligtvis att vi inte överlappar och inte upprepar åtgärder som redan omfattas av annan politik och andra åtgärder inom gemenskapen.
Avslutningsvis vill jag tacka er igen, och jag kommer att följa ledamöternas debatt med stort intresse.
