# ID: svediakorp-gov465797
# author: Eija-Riitta Korhola, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det är nu 13 år sedan FN: s konvention om biologisk mångfald undertecknades, och ändå minskar den biologiska mångfalden på jorden allt mer.
När den åttonde konferensen mellan avtalsparterna inleds nästa vecka, är situationen i världen den att omkring 16 000 djurarter och 60 000 växtarter är utrotningshotade.
Vi exploaterar ekosystemen på ett ohållbart sätt.
Den viktigaste faktorn bakom utarmningen av mångfalden på global nivå är markanvändningen, som ändrar den naturliga miljön för att göra den mer lönsam.
Varje år omvandlas omkring 2 procent av jordens ursprungliga naturliga miljö till jord- och skogsbruksmark eller införlivas i den bebyggda miljön.
Eftersom problemen med livsmiljöerna, arterna och utarmningen av den mångfald som vi har ärvt i allmänhet ofta märks först efter en viss tid, har förlusten av den biologiska mångfalden som en del av den globala förändringen inte uppmärksammats tillräckligt.
Till följd av försämringen av ekosystemen kan deras funktion och de gratistjänster de tillhandahåller människorna, såsom produktion av rent vatten och underhåll av den hydrologiska cykeln, koldioxidbindning, pollinering av ätbara växter och återvinning av näringsämnen, påverkas mycket negativt.
Ekologer och ekonomer har räknat ut att värdet på de gratistjänster som naturen tillhandahåller motsvarar det otroliga beloppet på omkring 23 miljarder euro per år, vilket är mer än hela världens sammanlagda nationalprodukt.
De tjänster ett ekosystem tillhandahåller kan i viss grad återgäldas, till exempel genom skogsplantering i avverkade områden som är utsatta för erosion, men skogsplanteringar kompenserar inte för mångfalden i naturliga skogar.
Vi delar därför samma klara önskan: vi vill hejda utarmningen av naturen.
Men var finns den vishet som behövs för att komma på effektiva sätt att göra detta?
Resolutionen innehåller många värdefulla rekommendationer, men om man ser på själva naturen kan man inte låta bli att förundras över dess vishet.
Naturen själv är oändligt produktiv, kreativ och till och med överdådig, men samtidigt effektiv och praktisk.
Naturen är en modell för hur ett naturligt ekonomiskt produktionssystem faktiskt ser ut och för vad ekologisk produktdesign bör eftersträva.
Naturen bryr sig inte om en integrerad produktpolitik från början till slut: för naturen är allting alltid början på något nytt.
Vi behöver samma sorts vishet – men också en förutsättningslös strategi – för att kunna klara av de svårigheter som ligger framför oss.
