# ID: svediakorp-gov465769
# author: Jan Mulder, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 321
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf har än en gång gjort sin plikt som föredragande med sin vanliga entusiasm, och till detta vill jag gratulera honom.
Jag håller med om huvudlinjerna i hans slutsatser.
I ljuset av de ökande avregleringarna av handeln med jordbruksprodukter är det nödvändigt för oss att erkänna fler geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel på internationell nivå.
Hans slutsatser är därför helt berättigade.
Det som också spelar in för mig är den exakta definitionen av en geografisk beteckning i Europa.
Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf nämnde exemplet med parmaskinka, att den bör härstamma från den regionen.
Jag har alltid förbryllats av att Tyskland, och inte Nederländerna, är den största producenten av edamerost, och jag anser att det måste ske en ändring.
Om vi reglerar detta i WTO – och jag är tacksam för att han är överens med mig om detta – och om vi ber de andra att erkänna våra produkter, ser jag det endast som naturligt att vi också erkänner deras produkter.
Jag är inte helt överens med Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf när han säger att det för närvarande endast finns två kvalitetskategorier av jordbruksprodukter i Europeiska unionen, nämligen de med geografiska beteckningar och de som produceras ekologiskt.
Även om detta kanske stämmer just nu måste vi gå mycket längre.
Det är nödvändigt att införa en europeisk kvalitetsmärkning för jordbruksprodukter.
Om vi ber våra jordbrukare att respektera normerna för djurens välbefinnande, de miljömässiga målen och liknande, vore det mycket orättvist att förvänta sig att dessa jordbrukare ska konkurrera med resten av världen, med jordbrukare som inte behöver följa samma normer.
För att kunderna ska kunna känna igen dem i affären måste vi utveckla en kvalitetsmärkning även för produkter som inte är ekologiska eller har skyddad geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning.
