# ID: svediakorp-gov465751
# author: Inese Vaidere, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 288
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Mina damer och herrar!
Målet för FN: s reformer och särskilt förändringarna när det gäller kommissionen för de mänskliga rättigheterna var att skapa institutioner som är bättre, inte likadana eller sämre.
Man har till slut nått en kompromiss och rådet för mänskliga rättigheter har just bildats, vilket i sig är bra.
Den nuvarande lösningen, enligt vilken det bara krävs enkel majoritet i generalförsamlingen för att en stat ska väljas till rådet medan tre fjärdedelar av de närvarande måste rösta för en avstängning från rådet, är emellertid en mycket svag kompromiss.
Med denna metod kan man inte vara säker på att stater där klara kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer inte kommer med i rådet.
Det kommer att vara ännu svårare att utesluta sådana stater ur rådet.
Därför finns det en möjlighet att stater som inte respekterar de mänskliga rättigheterna kommer att fortsätta att verka i rådet, vilket kan leda till att det råkar i vanrykte.
Överenskommelsen om att rådet för mänskliga rättigheter nu inte ska sammanträda sex veckor om året, utan tio, ger heller ingen anledning till optimism.
Dessa kompromisser ger upphov till tvivel på om EU: s ställningstagande när det gäller FN-reformer har framförts med tillräcklig styrka.
Om inte vi inom EU går i spetsen när det gäller de mänskliga rättigheterna kommer ingen annan att göra det heller.
Europeiska kommissionen bör därför mobilisera största möjliga stöd för ytterligare lämpliga reformer av FN: s institution för de mänskliga rättigheterna och för val av stater till rådet som inte gör att det hamnar i vanrykte utan lägger en stadig grund för ett effektivt arbete i framtiden.
