# ID: svediakorp-gov465695
# author: Ursula Plassnik, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 470
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag är tacksam för denna spännande och verkligt intensiva debatt som även rådet anser viktig.
Mina damer och herrar!
Jag är från ett land som enligt alla tillgängliga siffror och uppgifter gagnats betydligt av den senaste utmaningen.
Ändå är allmänhetens syn på både EU och utvidgningen mycket kritisk, så jag vill göra ett par personliga kommentarer i frågan.
Det kommer inte att bli något Europa utan gränser: – ändå har EU alltid varit ett politiskt projekt.
Därför kommer varken geografer, historiker eller ledare att bli till nytta för oss i de politiska beslut som vi måste fatta.
Avgörande för besluten kommer att vara den gemensamma vilja hos dem som delar denna gemenskaps värderingar och lagar, nämligen vi och folket självt, vilket är normen i demokratier.
Var står vi då i dag?
Objektivt sätt fattades det politiska beslut med långtgående följder den 3 oktober 2005.
Framför oss har vi, det vill säga rådet och kommissionen samt våra partner runt om i världen, en period av arbete med dessa frågeställningar.
Jag vill kommentera ytterligare tre saker om de geografiska frågorna på Balkan.
Vad handlar det om, i sak?
Vad arbetar vi med?
Jag menar att vi arbetar med EU som ett fredsprojekt, med Europas enande och överbryggandet av klyftan mellan öst och väst samt med att göra oss av med den delning som kommunismen orsakade.
Det är oacceptabelt att Balkan blir till ett europeiskt ingenmansland.
Vi måste bekräfta mervärdet för oss själva, för vårt folk och folken på Balkan, ett mervärde som utgörs av rättsstaten, säkerhet och ekonomiska möjligheter.
Om jag får gå över till Turkiet, som många ledamöter nämnt, tar kommissionen och rådet i den aktuella processen inte bara upp de framsteg som Turkiet nått i reformprocessen, utan på ett ganska specifikt och direkt sätt tar vi också upp vad som återstår att göra på områden som religionsfrihet och yttrandefrihet.
Detta gjorde vi under vårt trepartsmöte.
För att säga något om Ukraina var kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner och jag nyligen på en trepartsresa i Ukraina och jag kan säga samma sak till er som jag gjorde där, nämligen att vi i Europa, i EU, vill se ett stabilt, självmedvetet och framgångsrikt Ukraina, men framför allt ett Ukraina som åtar sig uppgiften att genomgå en förvandling på ett beslutsamt sätt.
Den europeiska grannskapspolitiken och den handlingsplan som ska ses över för första gången under det österrikiska ordförandeskapet ger oss en bra och lämplig uppsättning instrument.
Det finns också en stor potential för exempelvis en mer djupgående överenskommelse som mycket väl kan inbegripa ett frihandelsavtal på bred basis.
