# ID: svediakorp-gov465671
# author: Konrad Szymański, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det är mycket viktigt att det betänkande som har framställts av Elmar Brok i dag har gett oss möjlighet att tala om utvidgningen.
Vi måste definitivt stärka grannskapspolitiken och vi behöver en ny, allvarligare relation mellan unionen och de länder som den delar gränser med.
Hittills har grannskapspolitiken inte varit tillräcklig som instrument.
Det har bevisats av att de länder som påverkades av den under dess genomförande upplevde perioder av kris och destabilisering i stor skala.
Nya former av samarbete, såsom föreslås i betänkandet, kan emellertid inte stänga dörren för medlemskap.
Vi måste i dag vara medvetna om att våra krav på demokrati, marknadsekonomi och respekt för de mänskliga rättigheterna kommer att fortsätta att vara tomma ord om vi inte erbjuder länderna vid våra gränser i öst utsikter till medlemskap.
Om de inte erbjuds åtminstone utsikter till medlemskap inom en avlägsen framtid kommer dessa länder att återgå till sfären av ryskt inflytande och allt som det medför när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.
I samma betänkande ser vi dock en utveckling och ett förstärkande av åsikter om utvidgningen uttryckt som absorptionsförmåga.
Detta begrepp definierades aldrig tydligt och i dag är det inget annat än en ursäkt som låter bra, en billig förklaring för att backa ur utvidgningsprocessen.
Om absorptionsförmågan ska grunda sig på ett godtagande av konstitutionsfördraget kan man få intryck av att upphovsmännen till denna text definitivt vill stänga dörren för alla.
Fördraget kan aldrig återuppstå i den version vi känner i dag.
Att kräva att Europeiska kommissionen definierar unionens gränser är ett misstag.
Det kommer vara att medföra generande politiska diskussioner om geografi och definitivt försvaga det inflytande som unionen har på processerna för demokratisering, stabilisering och stärkande av västvänlig politik i grannländerna.
Europaparlamentet har ofta gått i bräschen för integrationsprocessen.
Det har ställt upp långtgående mål.
I dag visar sig just parlamentet vara det mest konservativa och passiva organet.
Det ger upphov till följande fråga: varför?
