# ID: svediakorp-gov465667
# author: Cecilia Malmström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Utvidgningen är EU: s största framgång i det europeiska samarbetet.
Enandet av öst och väst i maj 2004 markerade slutet på Europas delning och visar vilken kraft det finns i drömmen om ett enat Europa som bygger på demokrati, öppen handel och respekt för rättsstaten.
EU-medlemskapet var den morot som hjälpte de starka reformkrafterna i de forna kommunistdiktaturerna, utsikterna till medlemskap har också en enorm betydelse för förhandlingarna och reformerna i Turkiet och på Balkan.
EU har här en oerhörd källa till så kallad som bidrar till ett stabilare och mer demokratiskt Europa.
Vi i min grupp menar att det är viktigt att vi håller dörren öppen för fortsatt utvidgning, såsom fördraget säger.
Naturligtvis skall kriterierna tillämpas, och EU: s förmåga att ta emot är viktig.
Men vi behöver förändras internt och inte skylla på utvidgningen, utan ta den diskussionen.
Jag är medveten om att det pågår en diskussion i många länder och en oro för att EU växer för fort och hur det ska gå.
Det samtalet måste föras ödmjukt och rättframt, men vi måste också våga stå upp för utvidgningens fördelar och framhålla dem.
I det sammanhanget är diskussionen om den ekonomiska protektionismen väldigt bekymmersam.
Vi har ett ansvar för våra grannländer.
Löftena till Balkan och Turkiet skall hållas.
Det är de som bestämmer takten, och vi gör vad vi kan för att skynda på den.
Vi måste också hålla öppet för andra länder som Ukraina och kanske också, en dag, Vitryssland, även om situationen där nu är oerhört bekymmersam.
Hoppet om ett europeiskt medlemskap är det som håller oppositionen och demokratikrafterna levande där.
Därför är vi emot att definiera Europas geografiska gränser Europa.
Detta parlament har varit pådrivande för utvidgningen och vi stod i kammaren i Bryssel, klädda i orangea sjalar, för ett år sedan och applåderade president Jusjtjenko.
Vi antog en resolution där vi talade om Ukrainas utsikter till medlemskap.
Det är en målsättning – det kanske är långt kvar.
Ukrainas folk står och väger, precis som Brok sa, mellan demokrati och diktatur.
Om vi sätter upp gränser för Europa kommer de att uppfatta det som om vi slänger igen dörren i ansiktet på dem.
Det vore ett historiskt misstag.
Istället för att introducera nya koncept, som multilaterala avtal, låt oss först – som också kommissionär Rehn sa – utnyttja möjligheten att individualisera och konkretisera grannskapsstrategin för de medlemmarna.
Att nu lägga fram nya koncept som vi inte riktigt har diskuterat och som vi inte vet vad de innebär känns inte så fruktbart för stunden.
