# ID: svediakorp-gov465656
# author: Margie Sudre (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 354
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru minister, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
På lördag omdefinierade unionens utrikesministrar västra Balkans möjligheter till EU-medlemskap och slog fast att det yttersta målet för den aktuella stabiliserings- och associeringsprocessen med dessa länder är anslutning till Europeiska unionen.
De har därför gått längre än man gjorde i Thessalonikideklarationen från 2003, där man talade om den stora utmaningen att integrera de fem länderna i Balkan och deras eventuella anslutning till unionen.
UMP: s parlamentsledamöter instämmer i denna uppfattning och dessa möjligheter och är övertygade om att enandet av Europa inte är fullständigt utan Balkan.
De delar också åsikten att det kommer att bli en lång resa med många hinder på vägen, men först av allt begär de, i fråga om Balkan och alla andra möjliga framtida utvidgningar, att man ska redogöra tydligt för de verkliga frågorna.
Vilka är de verkliga frågorna?
För det första: har Europeiska unionen möjlighet att integrera dessa länder?
Jag vill påpeka att detta är ett av Köpenhamnskriterierna, ett kriterium som alltför ofta glöms bort, nämligen ekonomisk kapacitet, institutionell kapacitet, men också politisk kapacitet.
Är våra medlemsstater och deras folk redo att ta emot ytterligare medlemsstater inom unionen och om de är det, när och hur?
Vidare har en annan unionsmedlem, Frankrike, ändrat sin författning och gjort det obligatoriskt att hålla en folkomröstning för all vidare utvidgning, till följd av Rumäniens, Bulgariens och Kroatiens anslutning.
Våra partner kan välkomna eller beklaga detta, men det är nu den institutionella verkligheten.
Slutligen har UMP: s ledamöter i åratal krävt en djupgående debatt inom Europeiska unionen om Europas gränser.
Det är hög tid att den debatten äger rum!
Vi måste se verkligheten i vitögat och göra ett moget val om Europeiska unionens framtid, i fråga om politiskt innehåll och geografiska gränser.
Detta är vår skyldighet, och det är en skyldighet mot de länder som knackar på vår dörr.
Vi måste ta vårt ansvar.
