# ID: svediakorp-gov465545
# author: Françoise Grossetête (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Nästa vårmöte med Europeiska rådet måste resultera i ett svar på vår tids utmaningar, däribland de som rör miljön och energipolitiken.
Vi måste ta hänsyn till de ungas förväntningar, och det är vår skyldighet att erkänna att antalet äldre hela tiden växer.
Allt detta förutsätter att våra infrastrukturer anpassas.
Vårt samhälle genomgår enorma förändringar, och det är detta som oroar folk.
Vi behöver därför hjälpa dem genom att förekomma de kommande decenniernas svårigheter.
Den allomfattande välfärdsstaten från 80-talet är inte längre svaret.
Vi måste förena flexibilitet och trygghet för att hitta andra vägar att prioritera sysselsättning och ge medborgarna deras tillit tillbaka – tilliten till politikerna och ett EU som får ordning på saker och ting.
Denna tillit skulle spontant ge ett uppsving för såväl tillväxten som födelsetalen, som är en bra mätare på tillståndet i vårt samhälle.
Denna tillit skulle leda till att man ser invandring som en stor möjlighet, och i stället för att hämma privata initiativ skulle man frigöra, uppmuntra och stödja dem.
Denna återupprättade tillit skulle göra det möjligt för oss att utbilda våra forskare bättre och sedan behålla dem.
Det ligger i ett mer framgångsrikt kunskapsbaserat samhälles intresse att vi borde göra det, även om det, mot bakgrund av vad som händer med Erasmus, finns verklig anledning att oroa sig över framtidsutsikterna för ett sådant samhälle.
Slutligen är detta ett EU utan tabun som därför skulle våga tala om kärnkraft och oberoende när det gäller energikällor.
Jag skulle kunna ge många fler exempel på vad det skulle kunna göra.
Men vad är poängen med att tala när det inte finns en ordentlig budget?
Vi får nu veta, herr Barroso, att man måste göra ett val mellan de transeuropeiska näten och Galileo.
Är detta möjligt?
Nej, det är det inte.
Vi behöver Galileo, och den inre marknaden behöver fullbordas genom bättre kommunikationer.
Tillåt mig för övrigt att lägga ett ord för järnvägsförbindelsen Lyon – Turin.
Jag vill faktiskt inte att denna förmiddag bara ska bli ytterligare ett tillfället att tala om Lissabonstrategin.
Ord, ord, ord … Det är dags att gå från ord till handling.
Jag vill uppmana regeringscheferna att ta mod till sig.
Lissabonstrategin är det enda motgiftet mot de olika formerna av nationell protektionism.
