# ID: svediakorp-gov465532
# author: Guntars Krasts (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 370
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Efter översynen av Lissabonprocessen förra året väcktes förhoppningar om att strategin fått ny kraft, men händelserna de senaste sex månaderna visar att man fortsätter att släpa efter med åtgärder för att uppnå målen i strategin.
I sin utvärdering av medlemsstaternas program för genomförande av Lissabonstrategin talar Europeiska kommissionen om en fördubbling av ansträngningarna för att nå Lissabonmålen.
Jag menar att det skulle vara ett stort framsteg om man lyckades åtminstone halvera ansträngningarna för att undvika Lissabonmålen.
Det senaste mest påfallande exemplet är tjänstedirektivet, som var avsett att ge viktig drivkraft till liberaliseringen av den inre marknaden och ökningen av konkurrenskraften och som också tjänade som en av grundstenarna för Lissabonstrategin.
Europaparlamentets kompromisstext kommer inte att kunna bidra särskilt mycket till att stimulera den gemensamma marknaden, åtminstone inte så länge Lissabonstrategin fortfarande är i bruk.
På liknande sätt finner vi på andra områden alltmer att varje förändring och reform möts av ett ökat socialt och politiskt motstånd.
Ofantligt mycket energi förbrukas på bevarande av nuläget och begränsning av förändringar och reformer, men i själva verket är reformer av Europeiska unionens inre marknad och intensifiering av dess integration de huvudsakliga åtgärder som kan skapa en miljö som främjar genomförandet av Lissabonstrategin.
Hittills har inte mycket gjorts för att tillhandahålla ett samordnat ekonomiskt stöd för Lissabonmålen.
Företrädarna för medlemsstaternas regeringar tänkte inte strategiskt under den passionerade debatten om den finansiella ramen, och den finansiella ramen visar bara en mycket svag koppling till Lissabonmålen.
Inte heller har mycket blivit gjort för att samordna användningen av strukturfonderna med Lissabonmålen.
Användningen av strukturfonderna och en tätare samordning av Lissabonstrategin borde uppnås på både EU-nivå och medlemsstatsnivå genom harmonisering av nationella utvecklingsplaner med genomförandeprogrammen för Lissabonstrategin.
Till grund för varje strategi ligger förmågan att låta sina kortsiktiga intressen vara underordnade de långsiktiga uppgifterna.
Av den anledningen kommer uppnåendet av Lissabonstrategin också att bero på hur och när medlemsstaterna och Europeiska unionen som helhet klarar av att övertyga medborgarna i EU om att det, om vi inte uppnår Lissabonstrategin, på lång sikt inte kommer att vara möjligt att uppnå målen om tillväxt och sysselsättning.
