# ID: svediakorp-gov465529
# author: Pierre Jonckheer (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 547
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr Winkler, herr Barroso, herr Verheugen!
Jag hör till de gröna, men jag tänker inte tala med er om energi.
Jag har kolleger som ni känner och som är mycket kunniga på det området.
Jag skulle vilja tala med er om kommissionens roll i Lissabonstrategin.
Vid många tillfällen har ni mycket riktigt betonat att det, för att strategin ska bli framgångsrik, krävs ett brett folkligt stöd liksom delaktighet för alla berörda aktörer, däribland de nationella parlamenten.
Därför anser jag att det krävs att kommissionen sänder ut två tydliga budskap.
Det första består i att Lissabonstrategin inte är synonym med obegränsad konkurrens mellan medlemsstaterna.
I stället förespråkar vi en modell av samarbete och solidaritet mellan medlemsstaterna.
Det andra budskapet består i att det, i ett EU med 25 medlemsstater, inte får finnas några första eller andra klassens medborgare eller arbetstagare.
Jag ska nu ge er tre praktiska exempel, och i samband med det förväntar jag mig att ni förmedlar ett mer aktivt förhållningssätt.
För det första, den fria rörligheten för arbetstagare.
Ni har hänvisat till den och offentliggjort en rapport – och allt detta är mycket lovvärt – och ni är mycket nöjda med att ett antal nationer har rättat in sig i ledet bakom kommissionen.
Jag förväntar mig att både kommissionens ordförande och kommissionen handlar i Europeiska unionens intresse genom att på ett fint sätt tala om för de stater som inte vill rätta in sig bakom kommissionen eller som är betänksamma inför att göra det att de har slagit in på fel väg.
Jag fortsätter nu med mitt andra exempel.
När det gäller tjänstedirektivet avvisade parlamentet ursprungslandsprincipen.
Vilket var problemet med den principen?
Det fanns en ovillighet att organisera den inre marknaden genom att man hade otillräckligt harmoniserade nationella regler som konkurrerade med varandra.
För att lugna arbetstagarna borde ni nu tydligt uttala att portugiser, tyskar och slovaker som arbetar på ett bygge i Polen måste få samma lön, och omvänt.
Med andra ord, direktivet om utstationering av arbetstagare måste stärkas, och det är ert privilegium att göra det.
Nu till mitt tredje exempel.
När det gäller utvecklingen av beskattning i EU har kommissionen gjort framsteg i harmoniseringen av skattebaser inom ramen för företagsbeskattning.
Under 2007 – 2008 ska ni lägga fram en rapport om Europeiska unionens budget och framtida resurser.
Ni borde ha den politiska viljan och modet att säga – och detta är en fråga som andra ledamöter har tagit upp – att det är oacceptabelt med sådana budgetnedskärningar som innebär att budgeten för unga studenter eller unga arbetstagare skärs ned med en tredjedel.
Med andra ord, herr Barroso, jag förväntar mig att ni, när ni genomför Lissabonstrategin, inte enbart tar skydd bakom medlemsstaterna, även om de har en viktig roll att spela.
Jag förväntar mig att ni i stället går längre än rollen som opartisk mellanhand, och att ni, eftersom ni har monopol på lagstiftningsinitiativ, verkligen hittar kraften att försvara de europeiska intressen som hotas av tendensen att länder blir mer slutna.
