# ID: svediakorp-gov465515
# author: José Manuel Barroso, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,966
# sentences: 103
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Nästa veckas möte i Europeiska rådet hålls vid en viktig tidpunkt.
Vi ser nu de första uppmuntrande tecknen på ett ökat konsumentförtroende i Europa: investeringarna har skjutit fart och tillväxtsiffrorna förbättras gradvis.
Det är goda nyheter.
Låt oss dra fördel av denna gynnsamma ekonomiska ram för att ta ett nytt stort språng framåt mot våra mål för tillväxt och sysselsättning.
Låt oss lägga in en högre växel.
Förra året utlovade vi en djupgående översyn av styrningen av den ekonomiska politiken i EU.
Vi enades om att arbeta tillsammans inom ett partnerskap.
Vi delade upp ansvaret mellan oss och riktade in vår strategi och våra intressen på väsentligheterna.
Parlamentet stödde starkt denna nya taktik, och jag vill gratulera parlamentet till den viktiga funktion som det fyller i detta sammanhang.
I sin rapport inför Europeiska rådets vårmöte föreslog kommissionen flera olika prioriterade åtgärder till förmån för tillväxt och sysselsättning.
Jag vill inte gå in i detalj på alla dessa specifika åtgärder som vi föreslår, utan kommer att välja ut ett antal teman som jag anser vara särskilt viktiga i dag.
Det gläder mig att 25 nationella reformprogram nu har antagits, där medlemsstaterna, med utgångspunkt i de aktuella omständigheter som är karakteristiska för varje nation, beskriver hur de har för avsikt att genomföra de riktlinjer för tillväxt och sysselsättning som man gemensamt har enats om.
Visserligen är inte alla nationella planer lika ambitiösa.
Det är också sant att de inte heller är av samma kvalitet.
Trots detta utgör de en hållbar grund för det fortsatta arbetet.
Låt oss tala klarspråk.
Detta är bara ett första steg, och alla vet att rapporter inte skapar arbetstillfällen.
Nu behöver vi politisk vilja och beslutsamhet för att genomföra just dessa goda avsikter i praktiken.
I år är det därför dags att omsätta ord i handling.
Under de närmaste månaderna kommer kommissionen att föra ett nära samarbete med medlemsstaterna för att hjälpa till att genomföra de nationella programmen och följa upp dem.
Jag är mycket tacksam för den roll som parlamentet axlar i detta sammanhang.
De gemensamma parlamentariska sammanträden som har genomförts av Europaparlamentet och företrädare för de nationella parlamenten och som ägnats åt Lissabonstrategin, har varit ett viktigt bidrag till att öka de nationella parlamentens medvetande om vad som står på spel, och detta har också uppmuntrat dem att delta i processen.
Mina damer och herrar!
Faktum är dock att det fortfarande återstår arbete att göra för att medlemsstaterna ska ta till sig den nya strategin för tillväxt och sysselsättning.
Inom ramen för partnerskapet drar medlemsstaterna lärdom av andras erfarenheter.
Alla har både något att erbjuda och något att lära, men jag kan aldrig nog betona att vi inte bara behöver agerande från kommissionen, rådet och Europaparlamentet, utan att vi även aktivt måste involvera de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter, de nationella parterna – och inte bara EU-parter – och den europeiska allmänna opinionen.
Detta är en förutsättning för att vår återupplivade strategi för tillväxt och sysselsättning ska lyckas.
En annan viktig fråga är fri rörlighet för arbetstagare.
Jag noterade att parlamentet, i den resolution som det har föreslagit som avslutning på denna debatt, uppmanar medlemsstaterna, och jag citerar, ” att i så snabb takt som möjligt gå mot en helt fri rörlighet för arbetstagare och andra medborgare inom EU och samtidigt vidta beslutsamma åtgärder för att främja arbetskvalitet i alla dess aspekter ”.
Jag instämmer fullständigt i detta förslag från Europaparlamentet.
Dessutom visar fakta att ni har rätt.
En undersökning som kommissionen nyligen har gjort visar tydligt att flödet av arbetstagare från de nya medlemsstaterna i centrala och östra Europa till de gamla medlemsstaterna huvudsakligen har haft fördelaktiga effekter.
Detta är bara ett av skälen till att kommissionen välkomnar det tillkännagivande som gjordes nyligen – närmare bestämt efter offentliggörandet av vårt meddelande – av Finland, Portugal och Spanien i första hand och nu även av Nederländerna, om att de ansluter sig till Irland, Förenade kungariket och Sverige när det gäller att upphäva begränsningarna för arbetstagarnas fria rörlighet inom EU.
Jag väntar otåligt på att andra länder ska ansluta sig till dem.
Ingen medlemsstat har råd att gå sin egen väg i en globaliserad ekonomi.
Detta är inte rätt tillfälle för ekonomisk nationalism.
Det är inte genom att tillämpa nationalistisk retorik som vi kommer att kunna bygga upp morgondagens Europa.
Att försvara de nationella flaggskeppen på kort sikt leder vanligen till att dessa företag förvisas till andra divisionen på lång sikt.
De effektivare företagen, som ställdes inför konkurrensens alla hårda villkor, kommer att ta över de nationella flaggskeppen när de väl dyker upp på de internationella marknaderna.
Låt oss tala klarspråk om detta.
Vad vi behöver är inte nationella flaggskepp, utan världsomspännande företag som är baserade i Europa och drar full nytta av vår inre marknad.
Det får dock inte finnas några missförstånd.
Kommissionen kommer att utöva sina befogenheter om något företag missbrukar sin dominerande ställning på marknaden.
Kommissionen är enligt lag skyldig att skydda konsumenterna och se till att konkurrensbestämmelserna tillämpas, och den kommer att uppfylla dessa skyldigheter fullt ut.
För att möta den utmaning som globaliseringen innebär krävs att den inre marknaden stärks.
Frihet att tillhandahålla tjänster är en grundförutsättning för den inre marknaden, och vi har redan nämnt att tjänstesektorn å ena sidan och små och medelstora företag å andra sidan är de viktigaste drivkrafterna för sysselsättningen i Europa i dag.
Jag vill tacka er för resultatet av parlamentets första behandling av tjänstedirektivet.
Ni lade fram ändringsförslag som huvudsakligen grundade sig på ett brett samförstånd, vilket nu kan föra oss framåt.
Kommissionen kommer att bemöta ert samförstånd på ett positivt sätt.
I början på nästa månad kommer vi att lägga fram ett ändrat förslag som till stor del kommer att grunda sig på den första behandlingen och diskussionerna i rådet.
Vi vet att det österrikiska ordförandeskapet kommer att arbeta med rådets gemensamma ståndpunkt kort därefter.
Jag hoppas att lagstiftningen sedan snabbt kan antas eftersom vi måste göra framsteg på detta område om vi menar allvar med tillväxt och arbetstillfällen.
För 2000-talets energiutmaningar krävs ett kraftfullt och effektivt bemötande.
Efter en lång period med relativ stabilitet kan vi inte längre ta en trygg energiförsörjning till överkomliga priser för given.
Ett ökat importberoende, högre energipriser och klimatförändringar är utmaningar som alla EU-medlemsstater står inför.
Endast gemensamt, och med utgångspunkt i hållbarhet, konkurrenskraft och säkerhet, kan EU bemöta dessa omfattande utmaningar.
I kommissionens grönbok har vi lagt betoningen på sex nyckelåtgärder.
Vi måste skapa en verklig gemensam europeisk el- och gasmarknad.
Vi måste åstadkomma bättre samordning.
Bättre samordning bidrar till större solidaritet mellan medlemsstaterna i kristider.
Vi måste påskynda övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och använda både ny och befintlig energi för att garantera hållbarhet.
Vi måste inte bara förändra energiförsörjningen utan även efterfrågan på energi.
Det finns många möjligheter att använda energi på ett mer effektivt sätt till förmån för klimatet, konsumenterna och vår säkerhet.
EU ligger i frontlinjen när det gäller utvecklingen av teknik för låga koldioxidutsläpp.
Vi måste hålla oss kvar där.
Vi behöver mer europeisk innovation när det gäller förnybara energikällor och allt som rör miljövänlig teknik.
Sist men inte minst måste vi främja en mer sammanhängande och integrerad strategi i våra förbindelser med tredjeländer och i internationella sammanhang.
Ibland hör jag folk säga att en europeisk energipolitik inte är genomförbar eftersom den berör områden inom vilka medlemsstaterna har nationella strategiska intressen.
Jag behöver inte påminna er om att själva grundvalen för Europeiska gemenskapen i själva verket var en gemensam europeisk politik för kol och stål, de två områden som vid den tidpunkten ansågs vara mest känsliga när det gällde medlemsstaternas nationella strategiska intressen.
Det är just därför vi behöver en gemensam europeisk strategi och inte 25 nationella strategier.
Det är just därför vi behöver den strategin.
Grönboken inbjuder alla att bidra till denna viktiga debatt.
Jag är mycket uppmuntrad av de positiva reaktionerna på vår grönbok och av det österrikiska ordförandeskapets mycket engagerade stöd, och jag ser fram emot ett starkt stöd från Europaparlamentet för denna nya EU-strategi.
Jag vill också betona behovet av att betrakta social sammanhållning som en nödvändig del av strategin för att skapa tillväxt och arbetstillfällen.
Kommissionen är väl medveten om behovet av att garantera högkvalitativa arbeten och undvika otrygga arbetsförhållanden.
Jag anser att globaliseringen erbjuder stora möjligheter, men vi kan inte och bör inte ignorera den press som företag och arbetstagare utsätts för till följd av den hårda internationella konkurrensen.
Därför har kommissionen föreslagit en europeisk fond för justering för globaliseringseffekter.
Denna fond kommer att fungera som en stötdämpare för globaliseringens kraftfulla motor.
Den kommer att komplettera medlemsstaternas ansträngningar för att hjälpa de arbetstagare som påverkats på fötter igen.
Det viktigaste är att få människor omskolade och tillbaka på arbetsmarknaden på ett hållbart sätt.
Vi behöver involvera arbetsmarknadens parter i våra diskussioner om arbetstillfällen och arbetsmarknader.
EU: s ekonomiska framtid är beroende av att ha de bäst utbildade människorna med många olika kompetensområden och den anpassningsförmåga som krävs för en kunskapsekonomi.
Därför måste vi se till att investeringarna i högre utbildning ökar betydligt.
Kommissionen föreslår ett mål på 2 procent av BNP till 2010.
Samtidigt måste vi öka EU: s forsknings- och utvecklingsutgifter till 3 procent av BNP till 2010.
Det innebär ambitiösare nationella mål och ambitiösare åtgärder för att uppnå dem.
Vi har några utmärkta universitet och forskningscenter som verkligen kommer att dra nytta av ökad finansiering.
Våra system är dock splittrade.
Det finns en klyfta mellan å ena sidan högre utbildning och forskning, och å andra sidan företagen och ekonomin.
Det verkar inte finnas någon samverkan.
Alltför många av våra största begåvningar lämnar Europa.
Därför har kommissionen i sin strävan efter att EU ska bli framstående föreslagit ett europeiskt teknikinstitut.
Ett europeiskt teknikinstitut skulle utgöra ett komplement till andra åtgärder; det skulle finansieras genom anslag från deltagande parter och det skulle ske på ett effektivare sätt till förmån för dem och för hela EU: s ekonomi.
Det är ett ambitiöst projekt.
Jag kommer att be stats- och regeringscheferna att stödja idén och jag ber om parlamentets stöd.
Airbus och Galileo har visat oss hur viktigt det är med framgångsrika europeiska flaggskepp.
Europeiska tekniska institutet (ETI) bör stå närmast på tur eftersom det är en symbol för ett europeiskt mål, men det är mer än en symbol: det bidrar till att göra våra gemensamma ansträngningar i fråga om forskning, utbildning och innovation mer betydelsefulla.
Jag är också medveten om behovet att uträtta mer på det här området och jag anser att detta kan bli ett tydligt åtagande nu för denna kunskapstriangel.
Kort sagt, ett större engagemang för EU kommer att medföra ökat välstånd och större frihet för våra medborgare.
Jag tackar er varmt för det stöd som ni uttryckte så väl i ert förslag till resolution.
Nästa vecka måste Europeiska rådet visa en liknande grad av engagemang för tillväxt och arbetstillfällen.
Det är nu dags att uppnå resultat och gå från ord till handling.
