# ID: svediakorp-gov465466
# author: Kyösti Virrankoski, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 461
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Först och främst vill jag tacka föredragandena Ingeborg Gräßle och Borut Pahor för det gigantiska arbete de har utfört när de har ägnat sig åt denna fråga.
Ändringen av budgetförordningen har inneburit mycket omfattande förberedelser, och därtill ett mycket fackmässigt och tungrott arbete.
Det har tagit lång tid och krävt stor koncentration.
Ingeborg Gräßle har oförtröttligt lett många möten i olika arbetsgrupper.
Att parlamentets ståndpunkt är tydlig för alla beror just på detta utmärkta förberedande arbete.
Jag vill varmt tacka dem för detta.
Kommissionens förslag syftade till att ändra den förordning som har varit i kraft i tre år.
Det huvudsakliga syftet har varit att undanröja och förenkla byråkratin och öka flexibiliteten, och samtidigt garantera finansiell säkerhet.
Bakgrunden är att det har växt fram en ny administrativ kultur.
Efter krisen 1999 som ledde fram till kommissionens avgång, föreslog en arbetsgrupp med experter att EU: s förvaltning skulle organiseras på ett sätt som tydliggjorde det personliga ansvaret samtidigt som budgetförvaltningen skulle förenklas.
I lagstiftningspaketet ingick en reform av budgetstrukturen i syfte att göra den verksamhetsbaserad och en översyn av budgetförordningen samt därtill hörande genomförandebestämmelser.
Tiden är nu inne för en halvtidsutvärdering.
Man kan säga att de ursprungliga, ambitiösa målen delvis har uppnåtts.
För närvarande håller vi på att få en tydligare bild av kostnader och resultat inom EU: s olika politikområden.
Mycket byråkrati återstår dock, och omfattande kontrollinstrument och styrmekanismer har inrättats.
Jag tycker att kommissionens förslag till ändring av budgetförordningen går i rätt riktning, även om ambitionerna är blygsamma.
Fördelningen av befogenheter och ansvar är inte djärv nog, och vi har fortfarande långt kvar till en verksamhetsbaserad förvaltning.
Enligt vår mening valde föredragandena helt rätt strategi när de försökte knyta den nödvändiga förvaltningen till en hanterbar penningsumma.
I nuläget är förfarandena ibland så komplicerade och dyra att åtgärderna inte leder till att de mål vi eftersträvar uppfylls, exempelvis att samarbeta med den privata sektorn.
Vi anser att det betänkande som utskotten har antagit är alltför försiktigt.
Vi skulle ha velat se ett djärvare och mer liberalt angreppssätt.
Vi menar att parlamentet fortfarande ägnar sig åt ” mikroförvaltning ”.
Huvudfrågan på förvaltningens område är resultat, och inte vilka förfaranden som används för att genomföra förvaltningen.
Komplicerade administrativa processer fungerar bara som ett skydd för ineffektiva tjänstemän, och befriar dem från kravet att fatta egna beslut.
Budgetförordningen måste bygga på rationella beslut och personligt ansvar.
Bortsett från dessa påpekanden är vi ändå beredda att stödja betänkandet i dess helhet, och vi ser fram emot den kommande debatten om genomförandeakter.
