# ID: svediakorp-gov465300
# author: Panayiotis Demetriou, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 294
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr vice kommissionsordförande, fru rådsordförande!
Adeline Hazans betänkande är utmärkt.
Jag håller med om alla hennes rekommendationer och kommentarer.
Jag vill lyckönska er, fru Hazan.
Mina damer och herrar!
Genom den europeiska arresteringsordern prövas villigheten att samarbeta och andan av ömsesidig respekt och ömsesidigt förtroende mellan EU: s medlemsstater.
Den är ett stort framsteg för att uppnå ett enda område för rättvisa och säkerhet och är dessutom en kraftfull åtgärd för att bekämpa brott.
Den innebär ett slut för dem som flyr undan rättvisan och ett slut för den invecklade politiska processen att utlämna misstänka brottslingar.
Vissa medlemsstaters övermodiga åberopande av sin nationella suveränitet, de mänskliga rättigheterna och den påstådda överlägsenheten i deras nationella lagstiftning för att kringgå institutionen med den europeiska arresteringsordern innebär en fara.
Det är självklart att varje enskild medlemsstat och alla medlemsstater i allmänhet har en grundläggande förpliktelse att troget rätta sig efter och tillämpa de mänskliga rättigheterna i sina rättsliga förfaranden.
Det finns inget utrymme för meningslöst tvivel om detta.
Institutionen måste stärkas och tre steg måste tas för att detta ska ske: Först och främst måste institutionen med den europeiska arresteringsordern flyttas från den tredje pelaren till den första.
För det andra måste rådet så snart som möjligt anta förslaget om tillnärmning av minimikriterierna i brottmål.
För det tredje måste varje konstitutionellt hinder för tillämpningen av den europeiska arresteringsordern avlägsnas.
I mitt hemland Cypern ändras konstitutionen inom de närmaste dagarna så att landet kan anpassas till denna institution.
Att bekämpa brott är inte bara en nationell fråga.
Den är alleuropeisk.
Därför måste vi alla bidra till att förstärka den europeiska arresteringsordern.
