# ID: svediakorp-gov465194
# author: Vladimír Špidla, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,200
# sentences: 48
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Mina damer och herrar!
Jag har med stort intresse lyssnat till er diskussion, och jag hoppas att ni låter mig kommentera några av de frågor som tagits upp.
För det första vill jag uttrycka min uppskattning för den utmärkta kvaliteten på föredragandenas betänkande, vilket endast kan beskrivas som strålande, med tanke på hur komplicerat ämnet är.
Mina damer och herrar!
En rad argument och uppfattningar har framförts i debatten, och dessa anser jag kräver ett svar.
Den första uppfattning som uttrycktes var att denna institution bör ingå i agendan för de mänskliga rättigheterna.
En rad talare i diskussionen hade uppfattningen, som jag stöder helt och fullt, att frågan om jämställdhet går betydligt längre än den enkla frågan om mänskliga rättigheter, även om mänskliga rättigheter är av grundläggande betydelse.
Frågan om jämställdhet är större än så.
Det förekom en fråga om huruvida det var rätt för Europeiska unionen att främja jämställdhet även i sina internationella förbindelser.
Jag måste bestämt påstå att jag är övertygad om att det finns ett behov av detta.
EU är inbegripet i oräkneliga internationella förbindelser, både med medlemsstater och i samband med utvecklingsstöd och på multilateral nivå, och var och en av dessa erbjuder möjligheten att effektivt förstärka jämställdheten.
Mina damer och herrar!
Jag är övertygad om att jämställdhet mellan könen som främjas och backas upp på global nivå kommer att bli en stor källa till global stabilitet och kan skapa fred i många av våra aktuella konflikter.
Jag anser också att argumentet som framförts i debatten att institutet kommer att bidra till större synlighet och politisk insyn för frågorna om jämställdhet och lika rättigheter är korrekt.
Jag stöder helt det argumentet.
Det är också rätt att påminna oss om, vilket påpekades ofta i debatten, att det fortfarande återstår mycket arbete att göra.
Vi försöker fastställa en politik på grundval av argument, och det är ett av de civiliserade resultaten av livet i dagens Europa.
Jag kanske ska tillägga att denna politik baseras på praktisk bevisning och faktiska uppfattningar.
Även ur detta perspektiv kan institutet förbättra kvaliteten.
Det är enligt min uppfattning uppenbart att det finns en mängd viktig information som inte används effektivt i politiskt beslutsfattande.
Hur många av er vet exempelvis att männen i Spanien tillbringar 52 miljoner timmar per år med att ta hand om andra medan siffran för kvinnor är 200 miljoner timmar?
Det är definitivt en viktig indikation på hur ojämlikt vi delar på vissa av de skyldigheter och det ansvar vi har som människor – män och kvinnor.
Och ändå används inte någon av dessa upplysningar vid politiskt beslutsfattande.
Jag är övertygad om att institutet kommer att möjliggöra många saker.
Mina damer och herrar!
En av de sunda principerna för det parlamentariska livet i EU är mångspråkighet, och vi upptäcker ofta att en viss fråga kan uttryckas elegantare och mer exakt på något av de andra europeiska språken.
Jag hoppas därför att ni vill låta mig använda det tyska uttrycket Jag är fullständigt övertygad om att om man stannar där man är innebär det i praktiken att gå tillbaka.
Mina damer och herrar!
Låt mig uttrycka en uppfattning om ändringsförslagen i betänkandet som är en del av er kommande omröstning.
Utskottets inställning när det gäller typen av institut gör att vi kan vara flexibla och acceptera de flesta ändringsförslag som stärker institutets roll och arbetsmetoder, inklusive inrättandet av ett nätverk för institutet.
Dessa ändringsförslag är acceptabla i sin ursprungliga form, antingen delvis eller efter omarbetning.
Den andra kategorin innefattar de ändringsförslag som ökar textens läsbarhet och som kommissionen också kan acceptera i den ursprungliga formen eller efter mindre omarbetning.
Den tredje gruppen är de ändringsförslag som har att göra med teknikerna för den rättsliga utformningen som, även om de är konstruktiva, innebär ett avsteg från de ursprungliga bestämmelserna i befintliga instrument och därför inte kan antas, eftersom vi måste bibehålla sammanhållningen.
Avslutningsvis finns ändringsförslag som gäller horisontella frågor, med andra ord alla byråer och organisationer, när det handlar om förfaranden för att välja ut chefer, förlänga deras kontrakt och bedöma organisationer.
Dessa ändringsförslag kan inte accepteras eftersom vissa principer om sammanhållning måste behållas i förhållande till alla byråer.
Jag har sparat frågan om sammansättningen av styrelsen till sist.
Vi är mycket glada över att utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har arbetat för att begränsa antalet ledamöter i styrelsen och att man har följt Europaparlamentets resolution från december förra året om ett operativt ramverk för framtida regleringsmyndigheter.
Vi kan nu låta oss styras av detta förslag, även om antalet kommissionsföreträdare inte är detsamma som för rådet.
Balansen mellan de två organisationerna och mellan de två intressenivåerna, det vill säga nationell nivå och gemenskapsnivå, kan säkras ytterligare om dess företrädares röst, i enlighet med förslaget och där kommissionen har ansvaret, har samma tyngd som rösterna från alla rådets företrädare tillsammans, i det mycket begränsade antalet fall som inbegriper godkännande av budgetar och arbetsprogram.
Vi accepterar därför ändringsförslagen 66, 82 och 85 rörande sammansättningen av styrelsen och reglerna för omröstning.
I samma anda instämmer vi i att antalet ledamöter kan minskas till snarare 25 företrädare för medlemsstaterna, såsom föreslås i ändringsförslagen 67 och 83, och vi anser att det är tillräckligt att de deltagande parterna är närvarande vid sammanträden i styrelsen utan att ha rätt att rösta.
Vi hoppas att rådet kommer att kunna anta ert förslag för styrelsen som, tillsammans med det roterande systemet, kommer att göra det möjligt för företrädare från alla medlemsstater att alternera under en period av tre mandat.
Sammanfattningsvis vill jag säga att vi vinnlagt oss om att anta så många av era ändringsförslag som möjligt.
Kommissionen kan nu anta ändringsförslagen 2 – 10, 13, 15, 17, 18, 20, 24, 25, 26, 28, 29, 35, 36, 38 – 42, 44, 45, 48, 53, 55, 59 – 69, 74 och 76 – 85.
Kommissionen kan inte anta ändringsförslagen 1, 11, 12, 14, 16, 19, 21 – 23, 27, 30 – 34, 37, 43, 46, 47, 49 – 52, 54, 56 – 58, 70 – 73 och delar av 75.
Vi bör också ta hänsyn till diskussionerna i rådet, och vi måste verkligen anstränga oss för att se till att en acceptabel kompromiss uppnås före årets slut.
Kommissionen räknar med Europaparlamentets stöd för att inrätta detta så välbehövliga europeiska institut, och det är viktigt att se till att organisationen kan börja arbeta 2007, med tanke på framstegen och för att höja jämställdhetspolitikens profil.
Jag kommer självfallet att lämna ett skriftligt yttrande om enskilda ändringsförslag senare.
