# ID: svediakorp-gov465153
# author: Jean Louis Cottigny (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 959
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Först av allt skulle jag vilja tacka mina kolleger som har gett mig förtroendet för detta betänkande.
En av de metoder som jag använde för att förbereda detta betänkande var att lyssna.
Jag träffade alla arbetsmarknadsparter, arbetstagare och arbetsgivare, jag åkte för att träffa Ekonomiska och sociala kommittén, och jag hade ett möte med kommissionsledamot Vladimír Špidla och kommissionens partner.
Vi genomförde också en hel del samråd med skuggföredragandena, och jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt för att tacka Roselyne Bachelot, Mary Lou McDonald, Elisabeth Schroedter och Jean Marie Beaupuy för deras villighet att kompromissa och för deras kvalitativa arbete.
När vi talar om omstrukturering får man alltid intrycket av att människor blir förvånade, och att detta är ett nytt fenomen.
Det är i själva verket gammalt som gatan och helt oundvikligt.
Samhället förändras, utvecklas, moderniseras.
Det är fullkomligt normalt att den ekonomiska verksamheten följer samma utvecklingskurva.
De tekniska framsteg som människan har gjort har lett till omstrukturering under århundraden.
Jag ska ge er ett exempel som jag är säker på inte kommer att väcka anstöt hos någon här: i övergången från jägar- och samlarsamhället till jordbrukssamhället upplevde våra förfäder en mängd omstruktureringar.
Samtidigt stämmer det att framstegens tilltagande hastighet och dagens globala marknad har gett dessa fenomen ett nytt ansikte.
Varje nytt beslut som vi fattar kan leda till omstrukturering.
Om jag får skulle jag därför vilja gratulera kommissionen till att i sitt meddelande ha erkänt att unionen måste bära sin del av ansvaret genom att stödja omstrukturering så gott som den kan, eftersom EU ibland orsakar detta, som i textilsektorn.
Som ni kanske har märkt har jag genom hela mitt betänkande försökt att betona att omstrukturering är nödvändigt, eftersom det enligt min mening säkerställer att våra företag förblir ekonomiskt konkurrenskraftiga och följaktligen skyddar arbetstillfällen.
Vi kan dock inte ignorera omstrukturering som grundar sig på falska förevändningar när vi granskar denna fråga, vilket faktiskt kan påstås om jakt på omedelbar vinst.
Det är helt rättfärdigat att döma sådant beteende som omoraliskt, eftersom det i dagens EU är fullständigt oacceptabelt att en familjefar med försörjningsansvar finner fabrikens portar låsta på måndag morgon, och att allt har rensats bort under veckoslutet.
Våra institutioners och arbetsmarknadsparternas roll är att ingripa så tidigt som möjligt, för att bättre planera för en omstrukturering och för att dämpa stöten när det gäller sociala kostnader.
Anledningen till detta är att omstrukturering, antingen den är rättfärdigad eller inte, ofta lämnar människor stående vid vägkanten.
Omstrukturering är inte ett fenomen som drabbar någon särskild medlemsstat.
Vi får inte lyssna till sirenens uppmaning som försöker vända en stat mot en annan varje gång som vi diskuterar i kammaren.
Det finns inte två block med gamla medlemsstater på ena sidan och de nya medlemsstaterna på den andra.
Nej, det finns 450 miljoner européer från Tallinn till Lissabon, och vem som helst av dem skulle kunna råka hamna i denna situation.
I mitt betänkande har jag försökt att fastställa tre åtgärdsområden.
För det första har vi det åtgärdsområde som stöder det som vi kan kalla för goda företagsmedborgare, genom att stärka redskapen för att analysera fenomenet, för att hindra det i förväg, för att öka stödet till små och medelstora företag, uppmuntra till fortsatt fortbildning, som är en rättighet för de anställda och en utmärkt tillgång för företag, reformera det statliga stödet för att stödja tillväxt och i synnerhet upprätta en fond för globaliseringsanpassning.
För det andra finns det ett åtgärdsområde för att straffa ” gangsterföretag ”, om jag får lov att kalla dem för det – de utgör sannerligen en minoritet, men det är dem som vi oftast talar om.
Denna typ av åtgärd omfattar bättre övervakning av hur EU: s fonder används för att förebygga bidragsturism, att utmana vissa exempel på omstrukturering med tvivelaktiga motiv samt respekt för gemenskapens regelverk och genomförandet av detta.
För det tredje har vi ett åtgärdsområde som stöder dem som i första hand drabbas av omstruktureringsfenomenet: arbetstagarna.
Detta inbegriper att fastställa permanenta omskolningsenheter som hjälper människor att finna en ny tjänst så snart som möjligt efter att de har förlorat sitt arbete.
Detta innebär att stärka arbetsmarknadsparternas roll, som är vår viktigaste tillgång när det gäller att hantera dessa fenomen, och det är därför som jag åter ber er alla att överväga en översyn av direktivet om det europeiska företagsrådet.
Detta inbegriper också att uppmuntra arbetstagare att bli andelsägare i sina företag och upprätta affärer som säljer allt möjligt för att ge alla EU-medborgare lika tillgång till omsorg.
Avslutningsvis tror jag att vi kan hjälpa till att tillhandahålla stöd till omstrukturering och på så sätt vinna striden om sysselsättning, tillsammans med arbetsmarknadsparterna och bortom alla partipolitiska anknytningar.
Vi måste komma ihåg detta i en tid när det är möjligt att ett beslut som fattas av en styrelse på andra sidan jordklotet fullständigt kan förstöra produkten av årtiondens arbete på ett ögonblick, här på vårt territorium.
Denna fråga ger oss tillfälle att engagera oss i våra medborgares liv, eftersom det är just detta som allt detta handlar om, bakom alla våra tekniska omskrivningar: män och kvinnor som bara vill vara lyckliga.
I Europas grundares anda som baseras på fred är det i dag upp till oss att bidra till ett EU som bygger på social fred.
