# ID: svediakorp-gov465097
# author: Stavros Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 654
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag tackar Europaparlamentets ledamöter för deras mycket konstruktiva inlägg.
Ni har lagt fram en rad mycket viktiga ändringsförslag som har utformats för att stärka räddningstjänstens möjligheter på EU-nivå och som gäller förebyggande åtgärder, behovet av att skydda finansieringen av räddningstjänstens insatser i tredjeländer samt ett effektivt system för tidig varning.
Kommissionen stöder majoriteten av de föreslagna ändringarna.
Jag vill särskilt kommentera de förebyggande åtgärderna.
Det är värt att notera att särskilda aspekter av de förebyggande åtgärderna, såsom förhindrande av skogsbränder eller översvämningar, redan täcks av gemenskapens särskilda finansieringsinstrument.
Kommissionen vill undvika en överlappning med redan befintliga finansieringsinstrument.
Inte desto mindre erkänner vi behovet av att stärka förebyggandets allmänna aspekter inom ramen för räddningstjänsten, och därför tar vi gärna med de föreslagna ändringarna i förslaget till finansieringsinstrument.
Även om kommissionen emellertid kan godkänna de flesta av ändringsförslagen, finns det några som vållar problem och som inte kan godkännas i sin nuvarande form.
För det första anser kommissionen att det inte är nödvändigt att ersätta den rättsliga grunden med artikel 175.1 i fördraget för ett finansieringsinstrument för räddningstjänsten.
Eftersom fördraget inte omfattar någon särskild rättslig grund för räddningstjänsten har artikel 308 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen alltid använts i detta syfte.
De befintliga finansieringsinstrumenten för räddningstjänsten, handlingsprogrammet och gemenskapens räddningstjänstmekanism grundar sig på denna artikel.
Den föreslagna rättsliga grunden avser dessutom miljöskydd och folkhälsa, medan räddningstjänstens verksamhet också bör omfatta skyddet av människor och egendom, däribland kulturarvet.
När det gäller att integrera insatser vid nödsituationer utanför EU i finansieringsinstrumentet är kommissionen enig med Europaparlamentet om behovet av att skydda denna typ av finansiella åtgärder.
Kommissionen har beslutat att skilja finansieringen av interna gemenskapsåtgärder från externa åtgärder genom att anta separata rättsliga instrument.
Härigenom täcks de räddningstjänståtgärder som vidtas i de länder som deltar i räddningstjänstmekanismen av finansieringsinstrumentet för snabba insatser, medan räddningstjänstens insatser i tredjeländer kommer att finansieras genom stabilitetsinstrumentet.
I alla händelser, för att stabilitetsinstrumentet ska utgöra en tydlig grund för finansieringen av denna typ av insatser utanför EU är det nödvändigt att insatserna omfattar en uttrycklig hänvisning till räddningstjänsten.
Detta är den fråga där kommissionens ståndpunkt avviker från Europaparlamentets betänkande.
Jag vill emellertid betona att dessa meningsskiljaktigheter inte får överskugga vårt gemensamma mål, som är mycket, mycket viktigt.
Vi instämmer helhjärtat i Europaparlamentets strävan att utveckla en starkare EU-mekanism för räddningstjänstinsatser, både inom och utanför Europeiska unionen, och vi instämmer i behovet av en ökad finansiering.
På denna punkt vill jag verkligen tacka för ert stöd.
Jag vill emellertid framhålla att räddningstjänsten och den mekanism vi har i kommissionen, med dess befintliga instrument, resurser och kompetens, hanterade förra årets kriser mycket bra.
De kriser som jag syftar på var bland annat olika bränder i till exempel Portugal, samt översvämningar i länder såsom Bulgarien och Rumänien.
Vi genomförde tretton sådana insatser, och under de två mycket allvarliga kriserna i Sydostasien i samband med tsunamin var Europeiska unionen, genom räddningstjänstmekanismen, först med att skicka representanter till området.
EU reagerade också på den förödelse som vållades av orkanen Katrina genom att ge de behöriga myndigheterna i Förenta staterna det bistånd som unionen tre dagar tidigare hade föreslagit.
Det var givetvis därför vi fick det betydelsefulla positiva omnämnandet från Europeiska rådet.
Det kan också vara bra att vi erinrar oss och framhåller vissa omständigheter som har inträffat under de – och jag betonar – befintliga mekanismerna.
Naturligtvis bör vi, vilket framgår av Dimitrios Papadimoulis betänkande, stärka räddningstjänsten.
Jag vill gärna lämna in den fullständiga förteckningen över kommissionens ståndpunkter när det gäller ändringsförslagen till parlamentets sekretariat (1).
Jag vill också återigen tacka föredraganden och alla ledamöter för deras förslag.
