# ID: svediakorp-gov465068
# author: Oldřich Vlasák (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 386
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Anledningen till att vi tar upp frågan om omlokaliseringar är ett förståeligt försök att å ena sidan balansera effekterna av den inre marknadens bestämmelser med, å andra sidan, stöd för sammanhållningspolitiken och garanterandet av jämlika villkor för EU: s regioner.
Men låt oss inte glömma bort att vi inte skulle behöva bekymra oss om detta problem om alla EU: s principer upprätthölls, inklusive den fria rörligheten för tjänster och arbetskraft.
Att i grunden bara den fria rörligheten för varor och kapital är möjlig i dag uppmuntrar mer eller mindre till omlokalisering av produktionen till områden där kostnaderna är lägre.
Regionalt stöd får faktiskt inte snedvrida den inre marknadens bestämmelser, och EU: s regionalpolitik får inte uppmuntra till omlokalisering av företag.
Men det är där som EU: s ingripande i Europas ekonomi bör upphöra.
Jag accepterar inte idén med att skydda oflexibla företag och arbetstagare.
Enligt min åsikt är det ett brott mot den fria rörligheten att hindra företagens omlokaliseringar.
Den fria rörligheten är en av de grundläggande friheterna i gemenskapen.
Jag håller principiellt inte med Elisabeth Schroedter, och jag anser att en femårsperiod för att bibehålla sådan drift som stöds av strukturfonderna är tillräckligt lång och att det inte finns någon anledning att förlänga den.
Denna period bör knytas till målet för den investering som resurserna har avsatts till, och bör inte överskrida projektets verkliga omfattning.
Det är fel att hindra entreprenörer som vill flytta till en billigare och bättre utbildad, kanske mer kvalificerad arbetsstyrka.
Det går inte heller att hindra nationella regeringar från att försöka dra till sig utländska investeringar, på samma sätt som det är omöjligt att diktera för medlemsstaterna vilken nivå de ska välja för att driva in direkt skatt.
Mina damer och herrar!
Om vi försöker undertrycka denna utveckling kommer EU: s ekonomi att präglas av oföretagsamhet och slöseri.
Det handlar om den fria marknaden, och principerna för den fria marknaden skulle sakta ersättas av de strängare bestämmelserna om företagsomlokaliseringar.
När det gäller omlokaliseringar bör vi enligt min åsikt koncentrera oss på omlokaliseringar av företag utanför EU, som är det verkliga mardrömsscenariot.
