# ID: svediakorp-gov465055
# author: Graham Booth, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill koncentrera mig på begreppet direkt statsstöd som ett redskap för regional utveckling, vilket Alain Hutchinson talar om i sitt betänkande.
Det är ett begrepp som hänger mycket nära samman med tanken på strukturfonder och regional sammanhållning, och mitt land Förenade kungariket betalar ett högt pris inom EU till följd av detta.
Föredraganden krävde att de företag som har fått offentligt stöd och som sedan har omlokaliserats inom EU inte ska få statligt stöd eller strukturbidrag under sju år.
Men hur blir det för de respektabla företag som har ansökt om statsstöd i vederbörlig ordning men inte har fått något svar från den brittiska regeringen därför att kommissionen inte har gett klartecken i tid och som sedan har omlokaliserats till en annan del av EU som överensstämmer bättre med Bryssels uppfattning om sammanhållning och som därför är fullkomligt fri från samma hinder?
År 2002 bad Peugeot Europeiska kommissionen att godkänna ett statligt stödpaket för att bygga den nya 207-modellen i Ryton i West Midlands i England.
Mer än två år senare, när det fortfarande inte hade kommit något svar från kommissionen, gav Peugeot upp och meddelade att 207-modellen skulle byggas i Frankrike och Slovakien.
Utan tvivel såg Bryssel det som ett fullföljande av ett ekonomiskt uppdrag.
Samtidigt står Ryton inför en osäker framtid.
När man väl upphör med tillverkningen av 206-modellen – som hittills har tillverkats där så bra och på ett så konkurrenskraftigt sätt – om denna fabrik sedan stänger efter många års tillverkning under olika ägare, antar jag att man skulle kunna beskriva detta som ett slags omlokalisering, men det är knappast Peugeots fel.
Kanske kommissionen i stället under sju år skulle förbjudas att uttala sig om statligt stöd och att överreglera affärssektorn.
Detta skulle förvisso välkomnas i West Midlands i England där yrkesskickliga arbetstagare lider under EU: s ekonomiska politik.
Nu har vi fått höra nyheten att Peugeot har slutit ett avtal med Kia Motors om att bygga 206-modellen i Indonesien och dessutom fått ta del av obekräftade uppgifter att även 207-modellen kommer att byggas där, vilket innebär att man gör det än värre för de Peugeot-anställda.
Det finns ingenting som bättre skulle kunna illustrera EU-ekonomins inkompetens.
Om vi vill öka sysselsättningen bör vi åstadkomma den rätta balansen mellan reglering och flexibilitet för företagen.
Överreglering skapar konstlade arbetstillfällen som inte är ekonomiskt berättigade.
