# ID: svediakorp-gov464931
# author: Małgorzata Handzlik (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 439
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I dag debatterar vi en av de rättsakter som har störst betydelse för framtidens EU.
Den kan mycket väl leda till en ny dimension för EU, men en dimension som är i linje med grundarnas ursprungliga vision.
Den kritik som vissa motståndare till direktivet har framfört gäller bara i viss mån dess utformning.
Den är i själva verket ett försök att stoppa den ekonomiska integrationen i EU, som bygger på fyra grundläggande friheter.
Vi kan inte acceptera hyckleriet och kraven på begränsningar av företagens frihet att tillhandahålla tjänster och på begränsningar av konsumenternas frihet att få tillgång till dessa tjänster, alltsammans under förevändning av att värna om det nationella oberoendet.
Vi kan heller inte godta förslaget om att backa ytterligare ett steg från den nuvarande rättsliga situationen och domstolens rättspraxis under året genom att begränsa direktivets tillämpning och fortsätta att ge nationella myndigheter fria tyglar att införa nya hinder och behålla dem som redan finns.
Vi ser också med oro på att debatten i vissa medlemsstater främst har handlat om den polske rörmokaren och den lettiske eller portugisiske byggnadsarbetaren, när det allvarligaste problemet faktiskt är de verkligt diskriminerande administrativa hindren.
Den inre marknaden lider fortfarande av uppdelningen mellan det gamla och det nya EU.
Många medlemsstater inför diskriminerande förfaranden för tjänsteleverantörer från andra medlemsstater.
Denna utveckling har blivit ännu tydligare efter EU: s utvidgning.
Resultatet av de diskriminerande restriktioner som påverkar det gränsöverskridande flödet av tjänster är att de små och medelstora företagen går miste om möjligheter att utveckla och skapa arbetstillfällen.
EU behöver ett bra tjänstedirektiv med stor räckvidd, en stark artikel 16 och givetvis artiklarna 24 och 25.
Ett sådant direktiv skulle bara leda till att administrativa hinder undanröjs och skulle inte påverka direktivet om utstationering av arbetstagare, tvärtemot vad alla förleds att tro.
EU behöver ett tjänstedirektiv som garanterar att Lissabonstrategins bestämmelser inte bara förblir en pappersprodukt.
En klar och tydlig text krävs för att vi ska kunna nå detta mål.
Tack vare parlamentets arbete har delar av texten som var oklara förbättrats, men vi får inte skapa nya problem när vi röstar om förslaget.
Direktivets ursprungliga innebörd och syfte får inte offras för att nå kompromisser som ofta är mycket långtgående.
Protektionism skapar inga arbetstillfällen.
Protektionism är ett dåligt kortsiktigt instrument när det gäller att försvara arbetstagarnas rättigheter.
Protektionism är ett uttryck för den bristande politiska förmåga att hantera den verkliga ekonomiska och politiska världens utmaningar som utmärker byråkratin i de enskilda länderna.
