# ID: svediakorp-gov464910
# author: Roselyne Bachelot-Narquin (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 447
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Låt oss föreställa oss fortsättningen på vårt arbete.
Det är dags att vi påminner oss själva om att vi här befinner oss i ett medbeslutandeförfarande.
Vår kollega Malcolm Harbour kunde på ett skickligt sätt överge idén om en seger för parlamentet, vilket var det sannolika resultatet, men ett resultat som ledde rakt mot den långdragna våndan i att utarbeta en text om tjänster som skulle vara av avgörande betydelse.
Hans rundtur i de europeiska huvudstäderna bekräftade för honom vad vi redan känner till.
Den kompromiss som har utarbetats tillsammans med Evelyne Gebhardt – som jag skulle vilja ge mitt erkännande – är den enda som är möjlig inom rådet och mellan parlamentet och rådet.
Det finns ingen kvalificerad majoritet i rådet för den typ av inre marknad som vissa önskar sig.
Att envisas med att vilja ha denna typ av marknad skulle vara en pyrrhusseger.
Vad som vidare är särskilt uppenbart är att meningsskiljaktigheten mellan oss har blivit en skiljaktighet mellan öst och väst.
På grundval av denna observation är det logiken i utvidgningen som i dag ifrågasätts.
Låt oss inte glömma att misslyckandet med tjänstedirektivet skulle läggas till en lista som inkluderar konstitutionens sammanbrott, bekymren om budgetplanen och tvivlen om Lissabonmålen.
Vi måste nu delta i en försoningsstrategi för att hålla gemenskapens ambition vid liv.
Jag identifierade ett verkligt problem när det gäller diskriminering, ett problem som de nya medlemsstaterna upplevde när de mötte begränsningarna i den fria rörligheten för arbetstagare.
För att vara hjälpsam vill jag säga till dessa länder att det inte är genom att avvisa kompromissen och sålunda, på längre sikt, tjänstedirektivet eller genom att ifrågasätta direktivet om utstationering av arbetstagare som de kommer att övervinna denna diskriminering – snarare motsatsen.
Det är dessa tankegångar som ligger bakom det arbete som vi i utskottet för sysselsättning och sociala frågor utförde under Anne Van Lanckers beskydd och som innebar att vi tog bort artiklarna 24 och 25 från den ursprungliga texten.
Från och med nu måste vi på allvar kräva att moratoriet överges och att alla begränsningar av den fria rörligheten för arbetstagare från de nya medlemsstaterna upphävs.
Det skulle också vara värdefullt att knyta samman dessa frågor under rådets debatt om tjänstedirektivet.
Emellertid har en läsning av texten också visat de många bristerna i gemenskapens uppsättning rättsliga åtgärder.
Några ledamöter har gett uttryck för berättigade farhågor, och dessa måste bemötas.
Låt oss betrakta de obestridliga framsteg som denna text innebär.
Vårt jobb som lagstiftare har bara börjat.
