# ID: svediakorp-gov464818
# author: Richard Falbr (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 458
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, mina damer och herrar!
Denna debatt bekräftar bara de starka känslor som förslaget till tjänstedirektiv skapar.
Både motståndarna och anhängarna uttrycker argument som i vissa fall är ganska tvivelaktiga.
Man har redan här i kammaren sagt flera gånger att den fria rörligheten för tjänster, som är en av de fyra grundprinciperna som understöder EU: s gemensamma inre marknad, inte genomförs i praktiken.
Denna situation har nu gällt under en lång tid, och det är bara en tillfällighet att vi försöker att ändra den kort efter en omfattande utvidgning av EU, som i sig själv är en av anledningarna till den känslomässiga reaktionen.
Om de överenskomna ändringarna godtas kan fackföreningarna som demonstrerar framför denna byggnad känna sig lugna.
Deras farhågor om att billig arbetskraft kommer att exporteras för att tillhandahålla tjänster kommer inte att besannas.
Som före detta fackföreningsman välkomnar jag att det finns personer från fackföreningar i de nya medlemsstaterna bland demonstranterna.
Många frågar sig varför detta är fallet.
Svaret är att de känner sig solidariska med fackföreningarna från de gamla medlemsstaterna och på grund av att utvidgningen av EU kommer att fortsätta.
Det som vissa kan uppfatta som onödigt i dag kan se mycket annorlunda ut om ett år.
Det handlar om huruvida det direktiv som ligger på parlamentets bord kommer att bli bra eller dåligt.
Den allmänna frågan handlar om huruvida direktivet kommer att betraktas som så obegripligt efter alla dessa ändringsförslag att det vore bättre att förkasta det.
Om vi antar direktivet tillsammans med de godkända ändringsförslagen kommer det att ge upphov till mycket arbete för juristerna i alla medlemsstater.
Jag menar att – precis som i många andra tidigare fall – EU-institutionerna misslyckas med att utarbeta direktiv som är klara och tydliga på ett sätt som gör det lätt att kontrollera om man genomför och följer dem på ett korrekt sätt.
Jag är inte överraskad över att näringslivet är så pass intresserat av vilket öde detta direktiv får.
Affärsverksamheten i tjänstesektorn, särskilt när det gäller allmännyttiga tjänster, utsätts inte för samma slags konkurrenstryck som vi ser inom tillverkningsindustrin.
Jag anser att den problematiska bestämmelsen genom vilken medlemsstaterna får möjlighet att kräva ett uppfyllande av ytterligare krav som har att göra med socialpolitik eller konsumentskydd måste strykas i direktivet.
Jag vill inte se konsumentskyddet förvrängas till protektionism.
Just nu ventileras många åsikter om det allmänt dåliga förtroende som de gamla medlemsstaterna känner för de nya.
Låt oss ta ett steg för att avlägsna en av delarna i denna dispyt och rösta för direktivet, under förutsättning att de kompromisser vi har nått genomförs.
