# ID: svediakorp-gov464804
# author: Marie-Hélène Descamps (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Sex grundare av Europeiska ekonomiska gemenskapen åtog sig 1957 att skapa en gemensam marknad för fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster.
Nästan 50 år senare har den fria rörligheten för tjänster ännu inte genomförts.
Förslaget till tjänstedirektiv som det ser ut i dag är en del av den ekonomiska reformprocess som lanserades av Europeiska rådet i Lissabon i syfte att göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen till 2010 och utgör ett stort politiskt steg framåt för EU.
Under ett och ett halvt år har Europaparlamentet strävat efter att formulera om kommissionens ursprungliga förslag till en avsevärt ändrad version.
Den nya versionen är välavvägd och syftar till att förena ekonomisk effektivitet genom att öppna tjänstemarknaden med social rättvisa genom att upprätthålla de sociala standarder som skyddar EU: s medborgare.
I förslaget erkänns även vissa tjänsters speciella särdrag, särskilt när det gäller kulturella och audiovisuella tjänster.
Dessa tjänster är identitets- och värdebärande och kan därför inte betraktas som vilka konsumentprodukter eller marknadstjänster som helst.
Audiovisuella tjänster omfattas dessutom av en sektorspecifik strategi på gemenskapsnivå i form av direktivet ” Television utan gränser ”.
Det direktivet uppfyller de mål som satts upp genom tjänstedirektivet genom att det garanterar fritt tillhandahållande av tjänster samtidigt som andra mål kan eftersträvas, t.ex. främjandet av ett europeiskt innehåll, respekten för kulturell mångfald och främjandet av programmångfald.
Genom att ta hänsyn till de principerna ställde sig utskottet för kultur och utbildning, efter utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, bakom att införa en kulturell förbehållsklausul och undanta audiovisuella tjänster från direktivets räckvidd.
Det är mycket viktigt att direktivet ” Television utan gränser ”, som just nu revideras, är det enda dokumentet i frågan.
Men det är lika viktigt att tjänstedirektivet antas så att vi kan skapa en verklig inre marknad för tjänster i EU.
Jag vill till sist tacka Evelyne Gebhardt för ett betänkande av god kvalitet och även Malcolm Harbour, Marianne Thyssen, Jacques Toubon och Othmar Karas för deras hårda arbete att ta fram en text som vi gärna ska rösta om på torsdag.
