# ID: svediakorp-gov464792
# author: Hans-Gert Poettering, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 794
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr ordförande för kommissionen, herr ordförande för rådet, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Vår grupp välkomnar demonstrationen för att den visar att Europas folk till sist blir varse att parlamentet har stor makt.
Men jag måste säga att jag tvivlar på att demonstranternas farhågor bygger på fakta eftersom de demonstrerar mot något som inte längre ens övervägs, men i princip är det ett gott tecken att demonstrationen äger rum.
Europeiska rådet i mars 2000 i Lissabon syftade till att göra EU mer konkurrenskraftigt.
Då beaktades att tjänstesektorn var en av de viktigaste för vår ekonomi men att Europa inte tillnärmelsevis utnyttjade dess potential.
Friheten att tillhandahålla tjänster har sedan 1958 varit en av de fyra friheterna som unionens grundare skrev in i fördraget.
Trots det har den i motsats till rörligheten för varor och kapital och personer aldrig annat än ignorerats, och skälet är att det är det område där medlemsstaterna varit minst villiga att helt genomföra fördraget.
De har överlåtit på EG-domstolen att utforma reglerna genom att döma i enskilda mål.
Avsikten med tjänstedirektivet är att allt bör förändras.
Direktivet utgör kärnan i Lissabonstrategin.
Det ger europeiska tjänsteleverantörer mer möjlighet att konkurrera, hjälper oss att skapa sysselsättning i sektorn och ger konsumenter och kommersiella kunder större valfrihet.
Men det ska sägas att direktivet främst är resultatet av ett politiskt beslut till förmån för ett tydligt genomförande av fördraget.
Det gör det till ett test för kommissionen och medlemsstaterna och visar även hur allvarligt parlamentet menar med sina åtaganden för Lissabonstrategin.
Kommissionens förslag var ambitiöst.
Delar av det kunde diskuteras, andra missade målet och kritiserades, i vissa fall med fog, men inte i alla.
Det som blev känt som Bolkesteindirektivet gav anledning att uttrycka oro över följderna av globaliseringen, EU: s utvidgning, om trycket från den ökande konkurrensen och betänkligheter om den ekonomiska verkligheten i allmänhet.
Även här i parlamentet har folk haft fel uppfattning, vilket uttrycktes i försök att blockera själva direktivet eller göra det lättare för medlemsstater att bygga barriärer inom den inre marknaden.
Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater kom med vissa avsevärda förbättringar av kommissionens förslag, och jag är verkligen tacksam för allt arbete som utförts av vår föredragande Malcolm Harbour och alla i vår grupp, av dem i de andra grupperna och även av föredraganden Evelyne Gebhardt.
Vår grupp skrev i praktiken om direktivet, och det dokument vi har framför oss i dag är resultatet av de ansträngningar vi gjort och där vi visat full kompromissvilja där så behövdes.
Samtidigt som vi vill ha en bred enighet om direktivet vill vi inte kompromissa till varje pris.
Vi vill att möjligheterna ska förbättras och att det ska bli mycket enklare för företag att verka i mer än en medlemsstat och leverera tjänster över nationsgränserna.
Vi vill inte att EG-domstolens praxis ska överföras ord för ord tillsammans med alla obestämbara faktorer och specifika omständigheter i de enskilda fallen.
Vi vill att företag och myndigheterna i medlemsstaterna ska ha större rättssäkerhet och att medlemsstaterna samarbetar mer med att bekämpa olagligt tillfälligt arbete och falsk egen företagsamhet.
Men framför allt vill vi ha ett direktiv med klara och rättvisa regler som en gång för alla etablerar en inre marknad för tjänster där alla tjänsteleverantörer, särskilt små och medelstora företag och alla konsumenter, verkligen kan medverka.
Vi vill ha ett direktiv som verkligen gör att vi kan konkurrera bättre internationellt, som gör att de nya medlemsstaterna snabbt kan integreras i den inre marknaden, som gör att vi kan dra bästa nytta av vår sammanlagda potential till tillväxt och nya arbeten, samtidigt som vi respekterar den sociala marknadsekonomins principer.
Vid Europeiska rådets toppmöte i vår vill vi se politisk enighet som bygger på resultatet av parlamentets omröstning.
Den måste omfatta de punkter som stöds av en bred majoritet.
Sedan kan vi innan året gått – kanske rentav under första halvan av ert ordförandeskap, herr rådsordförande – anta Lissabonstrategins viktigaste lagstiftningskomponent.
Varje dag som går förlorad innebär mindre konkurrenskraft för oss, mindre av en inre marknad och därför mindre sysselsättning och tillväxt.
Vi måste visa EU: s medborgare att vi tar deras oro och farhågor på allvar.
Men vi måste också visa ledarskap för att ge dem tillbaka hopp och förtroende och ge vårt stora europeiska projekt en framtid.
Vår europeiska union är vårt gemensamma projekt, och som sådant måste vi försvara det och föra det vidare in i framtiden.
