# ID: svediakorp-gov464776
# author: Cristiana Muscardini (UEN ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 251
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Efter det partnerskapsavtal mellan AVS-länderna och Europeiska unionen som undertecknades i Cotonou och ändrades i Luxemburg såg frågan om en klausul om mänskliga rättigheter och demokrati i EU: s avtal ut att vara uppklarad.
Godkännandet av principen om skydd av de mänskliga rättigheterna var verkligen ett stort steg framåt.
Men det verkar fortfarande finnas luckor i genomförandet av principen.
Detta är inte någon enkel fråga.
Den kompliceras genom att vi, om vi skulle vilja upphäva ett undertecknat avtal på grund av överträdelser av klausulen om mänskliga rättigheter, skulle vara tvungna att undvika att skada invånarna i det land som överträtt den.
Vid sidan av klausulen om mänskliga rättigheter finns det också jämförbara krav i fråga om efterlevnad av grundläggande demokratiska normer och respekt för minoriteters rättigheter.
Jag kan nämna det särskilda fallet med förhandlingarna med Kroatien, under vilka jag aldrig har haft känslan av att Europeiska unionen har varit det minsta intresserad av eller har skyddat rättigheterna för den italienska minoriteten eller flyktingarna från Giulia och Dalmatien, och EU har till och med rättfärdigat sin inställning genom att kalla det för bilaterala frågor.
Jag måste dock påpeka för kommissionen att skyddet av minoriteters rättigheter måste garanteras genom mer än bara bilaterala förbindelser.
Det är en grundläggande rättighet, i synnerhet som vi inte har att göra med ett handelsavtal här, utan med ett faktiskt anslutningsfördrag.
Detta problem har inte lösts ens med detta betänkande.
