# ID: svediakorp-gov464706
# author: Andris Piebalgs, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 601
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag skulle vilja tacka Mechtild Rothe för hennes arbete och mycket starka engagemang när det gäller förnybar energi.
Mina tjänstemän har redan börjat förbereda en konsekvensbedömning av en åtgärd till förmån för uppvärmning och nedkylning från förnybara energikällor.
Det råder ingen tvekan om att det mycket fullständiga och balanserade betänkande som Mechtild Rothe har lagt fram kommer att bli mycket användbart för kommissionen när den ska förbereda åtgärder på detta nya område.
Den internationella energisituationen, vårt stora beroende av import och kampen mot klimatförändringar påminner oss om det brådskande behovet att ta upp frågor om förnybara energikällor.
Som ni känner till avser kommissionen att anta en grönbok om en säker, hållbar och konkurrenskraftig energipolitik den 8 mars.
Vad ni än har sett hittills, så är det inte grönboken.
Den kommer att antas den 8 mars av kommissionen, och det kommer inte att gå att backa tillbaka när det gäller energieffektivitet och förnybara energikällor.
I grönboken kommer det också att åskådliggöras att alla åtgärder är nödvändiga för att garantera försörjningstryggheten, kämpa mot klimatförändringar och uppnå miljömål, samt öka konkurrenskraften.
Vi kommer att kämpa för att nå en balanserad strategi, men detta innebär inte att backa tillbaka.
Det är absolut inte så som vi vill lägga fram det.
Det dröjer emellertid fortfarande ett tag innan kommissionens arbete med denna grönbok kommer att vara slutfört.
Sedan 1997 har Europeiska unionen arbetat mot målet att uppnå en andel förnybar energi på 12 procent senast 2010, men fram till i dag har vi bara kommit halvvägs.
Samtidigt som vi nu har en lagstiftning för att främja elproduktion från förnybar energi och biobränslen, samt produktion av uppvärmning och avkylning från förnybara energikällor – den tredje pelaren i politiken om förnybar energi – saknas en särskild strategi.
Utan en stark utveckling av förnybara energikällor inom uppvärmnings- och nedkylningssektorn, kommer det övergripande tolvprocentsmålet för förnybar energi inte att uppnås till 2010.
Främjande av uppvärmning och nedkylning från förnybara energikällor kommer att leda till att ett antal viktiga mål uppnås: det kommer att minska växthusgasutsläppen och vårt energiberoende utifrån samt skapa en europeisk industri och främja lokal anställning.
Det kommer därför att hjälpa oss att uppnå Lissabonmålen.
Jag skulle också vilja svara på några av de frågor som togs upp i Mechtild Rothes betänkande.
Jag håller med om att vi borde vidta praktiska åtgärder för att främja uppvärmning och nedkylning från förnybara energikällor på ett mer kraftfullt sätt.
Jag kan lova er att vi kommer att arbeta hårt för att lägga fram ett lagstiftningsförslag så snart som möjligt och med säkerhet före slutet av detta år, eftersom det redan finns upptaget i arbetsprogrammet för 2006.
Det finns dock behov av att lägga upp en annorlunda strategi jämfört med tidigare direktiv, eftersom de centrala problemen ligger i marknadens tillförsikt och attityder snarare än på ett kostnadsplan.
En annan nyckelfråga är subsidiaritetsprincipen.
Av naturliga skäl är dessa energikällor decentraliserade, och det kommer därför att krävas ett genomförande på lokal nivå.
Vi måste skräddarsy vår lagstiftning med detta i åtanke.
Utöver ett lagstiftande element skulle det kanske vara intressant att utvärdera vilka framsteg som kan göras med hjälp av standardisering.
Jag är övertygad att vi bör skapa förutsättningar för att industrin ska kunna utveckla en marknad för denna typ av utrustning.
Mechtild Rothes betänkande bidrar till målsättningarna i EU: s energipolitik, och jag välkomnar det varmt.
