# ID: svediakorp-gov464695
# author: Henrik Lax, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 398
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Även jag vill tacka föredraganden för ett mycket gott arbete.
Förordningen om lokal gränstrafik som vi nu har framför oss har visat sig vara mycket viktig för unionens yttre gränsregioner, främst i öster.
Traditionellt sett uppfattas sådana gränstrakter ofta som en periferi med en långsam utveckling.
Om man tror att det är så, förverkligas denna situation också lätt.
Det gäller därför att ge klara signaler till gränsbefolkningen: ” Ni skall få ha kontakter åt alla håll.
Gränsen utgör inte slutet för er. ”
Att kunna röra sig smidigt över gränserna är grunden för kontakter, vänskap, handel och skapande innovativitet.
Det är sannolikt många människor bosatta vid till exempel den rysk-estniska gränsen liksom vid den slovensk-kroatiska gränsen som kommer att vara tacksamma för den mycket smidiga lösning som nu föreslås.
När det gäller att främja kontakter mellan människor måste man vara konsekvent.
Det är inte konsekvent att först – som nu – ta positiva steg när det gäller den lokala gränstrafiken och i det bilaterala visumavtalet med Ryssland som nåddes i oktober i fjol, och att sedan nästan fördubbla visumavgiften från 35 till 65 euro, något som ministerrådet faktiskt står i beråd att fatta beslut om nästa vecka på förslag av Frankrike.
Om detta beslut fattas, kommer det förstås inte att dröja länge förrän också den ryska sidan höjer avgiften till ungefär densamma.
Det säger sig självt att detta slår hårt mot gränsturismen.
För att till exempel göra en båtkryssning på Saima kanal i östra Finland över till den ryska sidan kommer man att vara tvungen att betala mer i visumavgifter än i kostnader för själva kryssningen.
Fördubblingen av avgiften står helt i strid med den målsättning som vi har i visumpolitiken.
Det finns inget mer effektivt sätt att sätta stopp för naturliga kontakter mellan människor än en sådan chockhöjning av avgiften.
Riktningen borde ju vara den motsatta.
Jag uppmanar därför alla mina kolleger att utnyttja tiden och i sista stund kontakta sina regeringar för att stoppa detta beslut.
Den högra handen måste veta vad den vänstra gör.
Vi måste leva upp till våra värderingar.
Vi skall inte ge näring åt föreställningen att unionen bygger upp murar omkring sig, vilket även Ewa Klamt underströk nyss.
