# ID: svediakorp-gov464675
# author: Georgios Papastamkos (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 329
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Den demokratiska principen i unionens utrikesförbindelser, som vi i dag diskuterar till följd av betänkandet av Vittorio Agnoletto, som jag vill gratulera, väcker en mängd avgörande frågor.
Jag ska av tidsmässiga skäl begränsa mig till fem av dem.
Första frågan: kommer unionen att fortsätta begränsa sig till den mer eller mindre förklarande karaktär som klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati har, eller kommer den att försöka – och detta är mitt förslag – att upphöja den demokratiska principen till ett lämpligt rättsligt medel, till ett villkor för smidigt fungerande avtal med tredjeländer?
Andra frågan: är de selektiva reservationerna i demokratiklausulen tillåtna?
Är den differentierade kraften i formuleringen av den aktuella principen tillåten?
Svaret är uppenbart.
Trovärdigheten när det gäller åberopande av demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter måste lyda regeln om enhetliga normer.
Tredje frågan: är komponenter som motkandidater i val och fria val i sig själva tillräckliga för att ett system ska kunna karaktäriseras som demokratiskt?
Det moderna demokratiska livet ställer krav som flätas samman med kvaliteten på demokratin.
Det ställer krav på deltagande civila rättigheter och horisontell politisk ansvarsskyldighet.
Det ställer krav på ett ärligt styre, institutionell säkerhet och social sammanhållning.
Fjärde frågan: tänker unionen – tänker vi, den demokratiskt legitimerade kammaren framför alla andra – godkänna kvalitativa indikatorer för att mäta och utvärdera den demokratiska skötseln av vår privatekonomi och kommersiella partner samt, ännu viktigare, av det som hör till tredjeländer i Europa som uppmanas, eller kommer att uppmanas, att uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna?
Femte och sista frågan: när det gäller EU: s externa förbindelser åberopas demokratiprincipen och marknadsekonomi sida vid sida och i samma andetag, men i praktiken krävs prioritet för marknadsekonomin.
Om vi inte tänker göra någonting annat, ska vi återställa denna balans?
