# ID: svediakorp-gov464653
# author: Karin Jöns (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 323
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
I dag är det verkligen sista gången som vi diskuterar detta direktiv som har orsakat så mycket allmän debatt i mitt eget land.
Sällan, om ens någonsin förut, har jag sett en sådan förvrängning av vad ett direktiv verkligen handlar om, och därför vill jag åter gå igenom varför vi socialdemokrater under förlikningsförfarandets gång till slut bestämde oss för att vi helt och hållet skulle utelämna frågan om naturlig strålning ur direktivet.
Vi kom fram till det beslutet blott och bart för att vi vill att de miniminormer som vi fastställer för hälsoskydd på arbetsplatsen ska tillämpas lika över hela linjen i medlemsstaterna.
När det gäller socialpolitik vill vi inte ha ett EU à la carte, vilket skulle ha blivit resultatet av andra behandlingen, ett EU där varje medlemsstat själv kunde bestämma om de skulle ålägga arbetsgivarna att informera sina anställda om de potentiella riskerna med naturlig strålning.
Även om hänvisningarna till naturlig strålning har tagits bort ur direktivet finns fortfarande ramdirektivet kvar och enligt det är arbetsgivarna fortfarande skyldiga att skydda arbetstagarna mot riskerna med solljus.
Detta har vi fått bekräftat inte bara av parlamentets egen rättstjänst utan även av kommissionens och rådets rättstjänster.
Det enda vi ville var att ge detta åliggande en mer konkret form, och hur smärtsamt det än kan vara måste de konservativa och liberalerna i parlamentet nu ställas inför det faktum att det var de som omöjliggjorde detta.
Följden blir att arbetsgivarna fortfarande är osäkra på var de står i rättsligt hänseende när det gäller frågan om de måste vidta åtgärder för att skydda arbetstagarna mot farlig naturlig strålning och, om så är fallet, vilka åtgärder de behöver vidta.
Det värsta är att majoriteten i parlamentet har överlåtit rätten att utforma politiken åt EG-domstolen, och detta är verkligen mycket beklagligt.
