# ID: svediakorp-gov464652
# author: Anja Weisgerber (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 429
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
De formuleringar i kommissionens förslag till direktiv om skydd för arbetstagare mot optisk strålning som handlade om skydd mot solljus var ett praktexempel på överdriven EU-reglering.
I andra behandlingen stod vi här i parlamentet fast och röstade med absolut majoritet för att utesluta bestämmelserna om skydd mot naturlig strålning.
Under förlikningsförfarandet visade vi parlamentsledamöter också att vi kunde få vår vilja igenom och att vi inte var maktlösa inför kommissionens lagstiftningsmani.
Vi har vårt mandat för att utforma direktiv av det slag som kan vara till nytta för allmänheten.
Günter Verheugen med flera talar alltid om den bättre slags lagstiftning som ska åstadkomma mer tillväxt och fler arbetstillfällen i EU, men det är den här sortens bestämmelser som först måste förbättras.
Det är mycket förvånande att vi nu i förlikningsförfarandet har kunnat övertyga kommissionen och rådet om detta.
De delar av detta direktiv som är förnuftiga – de som behandlar skyddet för arbetstagare mot artificiell optisk strålning, såsom laser, infrarött ljus och liknande – förblir oförändrade.
När det gäller bestämmelserna om naturlig strålning måste det sägas att kommissionen missade målet grovt, för enligt det ursprungliga förslaget till direktiv skulle arbetsgivarna se till att omfattande utvärderingar av de risker som är förbundna med solljus genomfördes och upprätta byråkratiska handlingsplaner för att åtgärda dessa, vilket skulle ha inneburit att arbetsgivarna skulle bli tvungna att tillhandahålla tröjor och solkräm för arbetstagare som arbetar utomhus. skulle även ha lett till att arbetsgivarna hade blivit skadeståndsskyldiga på ett sätt som de inte hade varit medvetna om, och hursomhelst kan varje förnuftig människa själv bäst bedöma när och hur man ska skydda sig mot solen.
Allt detta handlar om personligt ansvar och det är väl det sista som EU bör lagstifta om.
EU har helt andra problem att handskas med i form av arbetslöshet, förbrukade socialförsäkringssystem och den alltmer åldrande befolkningen.
Det är sådant som vi måste bekymra oss om, inte skydd mot solljus.
Även kommissionen och rådet har tagit sitt förnuft till fånga och insett detta under förlikningsförfarandets gång, och det är jag mycket glad för.
Det har möjliggjort en avsevärd förbättring av direktivet och hindrat en överdriven reglering som skulle ha resulterat i meningslösa tilläggskostnader, särskilt för de små och medelstora företagen.
Jag uppmanar er att i morgon rösta för förlikningskommitténs förslag, så att vi kan flagga för vår önskan om mindre krångel och byråkrati i hela Europeiska unionen.
