# ID: svediakorp-gov464608
# author: Paolo Cirino Pomicino (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
På samma sätt som föredraganden är en förnuftig man, är detta resolutionsförslag en förnuftig balansgång mellan olika ståndpunkter och uppfyller ett centralt krav för EU, som alldeles för länge har suttit fast i låg tillväxt och dålig konkurrenskraft.
Prodikommissionen brukade betrakta det statliga stödet som en fiende till konkurrensen och till den inre marknaden.
Sorgligt nog var det en ensidig och snedvriden syn, som ofta innebar att mindre av det berättigade offentliga stödet gick till strategiska ekonomiska sektorer som forskning och innovation, eller till den viktiga sammanhållningspolitiken.
Barrosokommissionen tycks däremot anlägga ett annat synsätt, och den resolution som har antagits av utskottet för ekonomi och valutafrågor innehåller vissa riktlinjer som kommissionen inte bör frångå.
Ingen av oss är emot konkurrens.
Ändå har detta för marknadsekonomin grundläggande värde ofta varit föremål för ideologier som har utformats av byråkrater och ekonomer som så till den grad har saknat allt politiskt ansvarstagande att de i den de, i den reala ekonomin, har orsakat en försening av återhämtandet av konkurrenskraften i hela regioner inom EU.
Som Giovanni Pittella redan har påpekat måste vi i dag påbörja ett nytt kapitel genom att förena konkurrenskraft och sammanhållningspolitik.
I det syftet är exempelvis förmånliga skattevillkor användbara eftersom de kan ge ett positivt bidrag till sammanhållningspolitiken och eftersom de i brist på en skatteharmonisering bland medlemsstaterna kan utgöra ett viktigt instrument i händerna på nationella regeringar för att hantera underutveckling på regional nivå.
Jag vill därför bara rekommendera Neelie Kroes en sak: att hon så snart som möjligt lägger fram ett nytt förslag till direktiv.
Förslaget bör, om inte enbart så dock i huvudsak, beakta parlamentets riktlinjer, med tanke på att den kris unionen brottas med helt överskuggas av rådets kris och rådets oförmåga att till exempel hantera det orättvisa sätt på vilket medlemsstaternas marknader har avreglerats, en situation som är långt mer skadlig för konkurrenskraften än varje form av missriktat statligt stöd.
