# ID: svediakorp-gov464586
# author: Gunnar Hökmark (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 650
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Kommissionens färdplan för en reform av det statliga stödet är ett bra och viktigt dokument.
Jag hoppas att detta betänkande kommer att bidra till förbättringen av politiken för statligt stöd.
Jag vill därför tacka de kolleger och skuggföredragande som har deltagit i denna förbättring genom ändringsförslagen samt de diskussioner som vi har haft i utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Jag hoppas att denna nya politik kommer att få ett lika stort stöd som den fick i utskottet och jag hoppas att den kommer att ha inflytande på de framtida riktlinjerna för politiken för statligt stöd som kommissionen ansvarar för.
Om vi ser oss omkring i europeisk ekonomi liksom i internationell ekonomi, ser vi mycket tydligt att de nya företagen och de nya produkterna inte har kommit fram genom statsstöd utan genom goda förutsättningar för företagande och enskilda entreprenörer.
Varje typ av statsstöd som snedvrider konkurrensen tenderar alltid att snedvrida den på bekostnad av det nya och växande samt till fördel för det gamla.
Detta är därför en fråga som i högsta grad handlar om hur vi skall få nya jobb och nya företag.
En statsstödspolitik som innebär att vi konserverar företag med liten konkurrenskraft, gamla produkter och låga löner kommer att bidra till att Europa släpar efter.
En politik som däremot riktar in sig på mindre statsstöd, på att ta bort sådana statsstöd som snedvrider konkurrens och som istället satsar resurser på innovation och forskning kommer att kunna ge ett annat resultat.
Vi har i europeisk historia mycket att lära från en lång rad olika erfarenheter när det gäller statsstöd.
Jag skriver i mitt betänkande att kommissionen noggrant bör följa och analysera dessa erfarenheter, liksom de goda erfarenheter som finns, eftersom målet för statsstöd ofta är populärt och allmänt gillat.
Problemet är bara att resultatet sällan blir det som man har tänkt sig.
Resultatet blir att man hamnar i bidragsberoende och i gamla strukturer samt att vi inte får fram de nya arbetstillfällena.
Vi har sett det inom varvs- och stålindustri och inom en lång rad andra sektorer.
Där statsstöd går in, går förnyelsen och förändringen ut.
Vi måste se till att situationen blir den omvända.
Ett övergripande mål i betänkandet är att följa upp det generella målet att minska statsstöd men också, vilket skrivs tydligt i betänkandet och ännu tydligare i kommissionens dokument, att ta bort sådant statsstöd som snedvrider konkurrens.
Ytterligare en målsättning är att se till att de regler som finns skall bli tydligare.
Målet måste nämligen vara att följa upp kravet på mindre statsstöd.
I fråga om de krav som ställs på statsstöd gäller att det skall vara förutsägbart, det skall inte kunna användas till omlokaliseringar, reglerna för statsstöd skall vara generella, stödet skall ha en generell inriktning, det skall vara horisontellt inriktat och inte gynna det ena företaget på det andras bekostnad.
Detta är väldigt viktigt när vi diskuterar innovationer.
Innovationspolitiken får nämligen inte bli en ursäkt för ökat statsstöd, utan den skall syfta till att skapa bättre förutsättningar för innovation.
Samma sak gäller företag i allmänhetens intresse.
Vi får inte ha ett statsstöd som överfinansierar den typen av verksamheter, utan vi måste ge möjligheter åt nya företag att växa fram.
Detsamma kan sägas om det regionala stödet eller miljöstödet.
Det måste ha en horisontell riktning, vilket gör det öppet och tillgängligt för alla.
Om vi ser till att så sker och följer upp kraven på ökad insyn och öppenhet, bättre redovisning och starkare kontroll, då kommer vi att lägga grunden för en statsstödspolitik som innebär mindre statsstöd, inget statsstöd som snedvrider konkurrens, däremot ökade resurser för innovationer, bättre miljö och levande regioner.
