# ID: svediakorp-gov464564
# author: Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 347
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
I sin motivering skriver föredraganden att ” alla goda jordbrukare respekterar sina djur ”.
Det säger sig självt att det måste finnas några som ännu inte har kommit så långt, eftersom vi annars inte skulle behöva föreskriva det genom lagstiftning.
Jag anser att problemet även ligger i att många av dem som ägnar sig åt att göda upp kycklingar inte längre är jordbrukare, utan snarare industrimän, för vilka respekten för liv är ovidkommande i deras strävan att få avkastning på kapitalet.
Jag kan säga Thijs Berman att den enda slutsats vi kan dra när vi ser hur uppfödningen behandlas är att man inte främst har varit intresserad av djurens välbefinnande, utan snarare av hur djuren kan utnyttjas för att uppnå högsta tänkbara vinst.
Det räcker med att se dessa anläggningar för att inse att det verkligen brådskar att anta lagstiftning om dem.
Vi håller med om det.
Men jag anser att vi måste vara noga med att direktivet och förordningen i slutändan inte leder till att vi bistår och understöder detta slags industriproduktion.
I själva verket är ett problem att dessa bås ofta är hälsosamma utåt sett, men det beror bara på att de skyddas genom förebyggande vaccineringar och medicinska behandlingar, vilka, även om de förhindrar utbrott, leder till att de varianter som för närvarande bekymrar oss eller som ger oss anledning att särskilt frukta fågelinfluensan kan utvecklas.
Detta gör de förebyggande åtgärder som man för närvarande beslutar om för frigående djur särskilt problematiska, eftersom det är de goda förhållanden som dessa djur hålls under som ger dem möjlighet att bygga upp ett så starkt motstånd mot sjukdomar.
Vi måste vara noga med att vi i slutändan inte vänder oss till fel människor, och vi måste även se till att de särskilda marknader som dessa djur levereras till, som konsumenterna godtar tillsammans med de högre priserna på dem, inte blir föremål för sådana villkor att jordbrukarna drar det kortaste strået.
