# ID: svediakorp-gov464400
# author: Jeanine Hennis-Plasschaert (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 377
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vi har kommit långt.
Anne E. Jensen har sagt vad som måste sägas.
Syftet var att modernisera, förtydliga och framför allt förenkla befintliga bestämmelser om körtid och viloperioder, i syfte att säkerställa lika konkurrensvillkor för vägtransportörer, trafiksäkerhet och slå vakt om de sociala villkoren för personer som arbetar inom sektorn för vägtransporter.
Det har visat sig att tidigare dokument helt har missat detta mål.
Man har inte tillräckligt beaktat att den verkligt viktiga frågan inte i första hand var reglerna om körtider och viloperioder, utan snarare hur dessa efterlevdes och de olika sätt som reglerna tolkades på.
Föredragande Helmuth Markov är värd allt beröm.
Hans hängivenhet och engagemang har varit enastående och jag vill tacka honom för det.
Det här är något som ni inte kommer att höra mig säga ofta, men att den överenskommelse vi i dag ska rösta om även med liberala mått mätt kan anses vara hyfsat godtagbar beror huvudsakligen på rådets envishet under förhandlingarna, och jag invänder därför kraftfullt mot vad Willi Piecyk hade att säga.
Syftet med och behovet av ett antal bestämmelser i den nuvarande överenskommelsen kan förvisso fortfarande ifrågasättas.
Jag tycker att uppdelningen av den dagliga viloperioden på två perioder om tre och nio timmar verkar ytterst restriktiv.
På samma sätt är regeln om 45 timmars vila på helgen var fjortonde dag långtifrån något som bidrar till den flexibilitet som sektorn för vägtransporter är i ett så desperat behov av.
Jag kan inte förstå hur så stelbenta bestämmelser på något sätt ska kunna bidra till vägsäkerheten eller bättre arbetsvillkor.
Den nuvarande överenskommelsen är därför långt ifrån perfekt, men som jag sa tidigare är den acceptabel.
Nu vet åtminstone branschen vad den har att rätta sig efter.
Tack och lov behölls begränsningen på 11 timmars viloperiod per dag.
Den direkta kopplingen till arbetstidskontroller har tagits bort.
De kortare veckoviloperioderna kan nu enkelt förläggas till fordonet.
Vad som är mycket viktigt är att det nu till sist har skapats klarhet kring när digitala färdskrivare ska införas.
Sammanfattningsvis är förslaget inte perfekt, men acceptabelt, och jag kommer att ge det godkänt.
