# ID: svediakorp-gov464271
# author: András Gyürk (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 361
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– ” Tyrannin fruktar allra mest dem som utövar friheten ” – orden från José Martí, en hjälte i kampen för Kubas självständighet på 1800-talet, är fortfarande giltiga i dag på samma sätt som när han yttrade dem.
Vi kan också tillägga att en diktatur, utöver den egna oppositionen, också är rädd för dem som utövar frihet i andra länder.
Därför måste vi, företrädare för de europeiska demokratierna, vara medvetna om vårt särskilt stora ansvar när vi diskuterar en av de sista kommunistregimerna.
Tillåt mig att, som en personlig reflexion, tillägga att jag som ung ungersk politiker är oerhört medveten om detta ansvar, eftersom min generation uppfostrades av våra föräldrar och far- och morföräldrar mot bakgrund av en socialistisk diktatur som liknar den i Kuba.
Vi är dem också tack skyldiga för att de ståndaktigt ställde upp för våra principer.
Det har nu blivit helt uppenbart att förra årets upphävande av tvångsåtgärderna mot Kuba innebar ett misslyckande att nå önskat resultat, och det bara uppmuntrade den kubanska regeringen att trappa upp förtrycket.
Anhållandena har fortsatt, och 2005 fängslades omkring 30 oppositionsmedlemmar, vilket innebär att antalet personer som hålls i förvar för sina politiska åsikter, ofta under omänskliga förhållanden, numera överstiger 300.
Därför är skildringar av en operettdiktatur under en gemytlig salongsrevolutionär osanna.
Samtidigt är det så att utländska observatörer inte tillåts resa till landet, något jag nyligen har erfarit själv.
Förra året nekades jag, liksom många andra Europaparlamentariker, inresevisum för att bevista ett oppositionsmöte.
Om vi nu inte visste det innan så kan vi lära oss att en diktatur – det må vara en höger- eller vänsterdiktatur – inte medger några kompromisser.
Det är ännu en anledning till att vi inte kan stödja upphävandet av tvångsåtgärder.
Historien talar sitt tydliga språk: oppositionsrörelserna från det tidigare socialistblocket kunde inte ha uppnått sina mål utan stimulans från de västeuropeiska demokratierna.
I dag ligger det på det återförenade Europa att ge styrka åt alla dem som företräder demokratiska värden i diktaturens skugga.
