# ID: svediakorp-gov464259
# author: Hans Winkler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 649
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, fru Malmström!
Rådet välkomnar parlamentets kontinuerliga intresse av den förbättrade situationen i Kuba, och vi arbetar oförtrutet vidare i våra gemensamma ansträngningar att nå en fredlig förändring.
Jag vill citera den gemensamma ståndpunkt som nåddes i december 1996 som fortfarande gäller och där det bl.a. står: ” Målet för Europeiska unionen i dess förbindelser med Kuba är att uppmuntra en övergångsprocess till pluralistisk demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt en hållbar återhämtning och förbättring av det kubanska folkets levnadsstandard.
Det är högst troligt att en övergång blir fredlig om den nuvarande regimen själv inleder eller tillåter en sådan process.
Det är inte Europeiska unionens politik att försöka åstadkomma förändringar genom tvingande åtgärder som leder till ökade ekonomiska svårigheter för det kubanska folket. ”
I syfte att främja en fredlig förändring i Kuba har EU inlett en dialog med de kubanska myndigheterna och alla delar av det kubanska samhället.
Där påminns de kubanska myndigheterna regelbundet om deras grundläggande ansvar när det gäller mänskliga rättigheter och framför allt yttrandefriheten och föreningsfriheten.
Eftersom det är meningslöst att agera politiskt om det inte påverkar folket där har rådet ändrat vissa praktiska detaljer i sin politik för att göra den verkligt effektiv, särskilt genom att intensifiera dialogen med den fredliga oppositionen som varmt välkomnat dessa nära kontakter.
Efter de slutliga slutsatserna från rådet den 31 januari 2005 har både det luxemburgska och brittiska ordförandeskapet och framför allt EU: s delegation i Havanna gett ny kraft åt förbindelserna med oppositionen och med oberoende grupperingar.
Där har fokus legat på viktiga medellångsiktiga frågeställningar om övergången, t.ex. utvecklingen av dialogen med viktiga medlemmar av den fredliga oppositionen för att ta reda på deras planer för framtiden i praktiken och på andra sätt att stödja oberoende organisationer och dem som tillhör det civila samhället.
Samtidigt har rådet direkt fördömt den kubanska ämbetsmannakårens beteende inte bara i det egna landet utan även gentemot europeiska politiker och besökare.
Ordförandeskapet har tagit upp frågan om tillträde till ministerier i Havanna och gjort den kubanska regeringen medveten om att den inte kan vänta sig någon dialog om man förvägrar EU sådant tillträde till ambassader och vägrar att erkänna eller tala med företrädare från EU.
Rådet har även framhävt viljan att fortsätta en konstruktiv dialog med de kubanska myndigheterna på en ömsesidig och icke-diskriminerande grund om bl.a. utfärdandet av viseringar för besök från företrädare från regeringarna i fråga.
EU: s ordförandeskap har i ett officiellt uttalande beklagat den kubanska regeringens åtgärder för att förhindra de så kallade ” Damas de blanco ” – Kvinnor i vitt – från att resa till Strasbourg för att ta emot 2005 års Sacharovpris för intellektuell frihet som tilldelats dem av Europaparlamentet.
Sådana händelser, liksom regeringens vägran att bevilja Osvaldo Payá resa för att delta i ett forum om yttrandefrihet som arrangeras av en icke-statlig organisation i december, visar att de kubanska myndigheterna inte respekterar de egna medborgarnas rätt till fri rörlighet enligt artikel 13 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Rådet beklagar även bristen på fortsatta framsteg när det gäller frisläppandet av politiska fångar och har skarpt kritiserat arresteringen förra sommaren av fler medlemmar av den fredliga oppositionen och de åtgärder som de kubanska myndigheterna vidtagit för att begränsa yttrandefriheten, föreningsfriheten och tryckfriheten.
Rådet fortsätter kräva att Kuba släpper alla politiska fångar fria.
EU har agerat för de fångar som genom att hungerstrejka protesterat mot de villkor de hålls under.
Avslutningsvis vill jag även påminna parlamentet om att EU ständigt spelar en aktiv roll, med det öppna stödet från parlamentet, i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna och att EU förra året var en av parterna som undertecknade en resolution som utfärdades mot Kuba.
