# ID: svediakorp-gov464230
# author: Benita Ferrero-Waldner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 893
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Som vi nämnde i den föregående debatten står vi sannerligen inför en ny verklighet.
I måndags träffades EU: s utrikesministrar och kvartetten för att diskutera vår reaktion på Hamas inträde på den palestinska nationella politiska arenan och konsekvenserna för vårt bistånd till den palestinska myndigheten.
Det är tre faktorer som vi bör överväga.
Den första är våra principer som bör vara alldeles tydliga.
Vi stödde detta val genom att erbjuda ett ekonomiskt stöd på 18,5 miljoner euro.
Dessutom har vi hört omkring 240 valobservatörer under eminent ledning av Véronique De Keyser.
Vi visade också vårt engagemang i att inrätta demokratiska institutioner.
Jag anser att detta är en mycket tydlig principiell ståndpunkt.
Ska vi nu överge denna ståndpunkt i dag för att vi inte är nöjda med valresultatet?
Jag anser att även det skulle vara ett uppenbart misstag.
Vi borde tvärtom uppmana alla att respektera resultatet av ett demokratiskt val.
När jag besökte Gaza meddelade jag klart och tydligt att vi var beredda att arbeta med en regering som strävar efter fred genom fredliga medel.
Som kvartetten upprepade innebär det samarbete, ett tydligt engagemang för icke-våld, ett erkännande av Israel och ett accepterande av tidigare åtaganden, inklusive färdplanen och Osloavtalet.
För det andra, ansvaret: bollen ligger nu hos de palestinska ledarna.
Det är deras ansvar att uppföra sig som partner och att uppfylla de kriterier som världssamfundet har fastställt.
Det är ännu inte klart hur Hamas i enlighet med sitt valprogram för förändring och reform ska utöva det ansvar som en ny palestinsk regering kommer att behöva ta på sig.
Det kommer att ta tid innan detta visar sig.
I båda dessa diskussioner har jag förespråkat ett tydligt budskap från världssamfundet när det gäller vad vi förväntar oss.
Jag har även uppgett att Europeiska kommissionen är beredd att arbeta med alla regeringar som verkligen strävar efter fred genom fredliga medel.
Vi är dock uppmärksamma på det palestinska folkets ekonomiska och humanitära behov, vilka är omfattande.
Vi är också uppmärksamma på Palestinas berättigade strävan efter att bli en självständig stat.
Vi får inte glömma att givarstöd är ytterst viktigt för att mildra problemen för vanliga palestinier och förebygga den onda cirkeln av fattigdom och extremism.
Men vi är även uppmärksamma på vårt eget engagemang i en tvåstatslösning och i Israels säkerhetsbehov.
Därför förväntar vi oss först och främst att framtida medlemmar i en palestinsk regering engagerar sig i dessa tre principer.
Detta gäller för interimsavtalet om associering mellan EU och Palestina.
I detta fastslås att demokratisk frihet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter måste respekteras.
I handlingsplanen för grannskapspolitiken föreskrivs dessutom att färdplanen ska vara vägen till fred.
Medan Hamas agerande som organisation även i fortsättningen kommer att övervakas noggrant så måste den palestinska regeringen först och främst dömas efter sina handlingar, inklusive tillhandahållandet av säkerhet och stabilitet.
Stabiliseringen av de offentliga finanserna är en stor och omedelbar utmaning.
Jag är beredd att vara konstruktiv när det gäller att ta itu med den palestinska myndighetens skatteproblem – särskilt nu för interimsregeringen och för övergångsregeringen – genom att minska deras likviditetsproblem.
Men andra måste också spela sin roll.
Detta inkluderar Israel som har uppmanats att fortsätta att överföra tullintäkter till den palestinska myndigheten.
Jag, liksom andra medlemmar i kvartetten, kommer även personligen att tala med israelerna om denna fråga.
Palestiniernas egen roll kommer även den att bli avgörande.
Världsbanken skickar en delegation för att se vad den kan göra och hur den palestinska myndigheten skulle kunna uppfylla kriterierna, kanske genom att skära ned på budgeten.
De måste hitta en möjlighet att upphäva den tillfälliga indragningen av betalningarna från Världsbankens förvaltningsfond.
Där finns fortfarande 35 miljoner US-dollar.
De har inte betalats ut eftersom de inte kunde betalas ut.
Jag hoppas att jag kan räkna med parlamentets stöd för att hitta en kortsiktig lösning.
Men det kommer även att vara viktigt att den nya regeringen återupptar väsentliga reformer.
Detta bör göras i samma anda som när vi förr arbetade med den palestinska myndigheten.
Under tiden avser kommissionen att fortsätta med de stödprogram som tillgodoser palestiniernas grundläggande behov, inklusive infrastrukturbidrag, livsmedelsbistånd samt humanitärt bistånd och flyktingbistånd.
Låt mig avsluta med att säga att fredsprocessen – som vi alla vet – befinner sig i ett kritiskt ögonblick.
År 2005 dominerades av unilaterala åtgärder från Israels sida och institutionell handlingsförlamning från Palestinas sida.
Världssamfundet måste nu bidra med konkreta utsikter till framgång och göra ansträngningar på båda sidor, med israelerna och med den palestinska myndigheten.
I detta sammanhang håller jag med om att vi måste stärka Mahmoud Abbas roll och makt för att skapa stabilitet och visa att förhandlingarna kommer att ge positiva resultat.
Jag vill därför betona vikten av att undvika alla unilaterala åtgärder som utgör ett hot mot de slutliga statusförhandlingarna, inklusive terroristattacker, utvidgning av bosättningar och uppförandet av separationsbarriären.
Därför måste vi nu ha ett nära samarbete: de kommande dagarna och månaderna kommer att bli helt avgörande för att uppnå stabilitet i Mellanöstern, såväl som vår egen stabilitet.
