# ID: svediakorp-gov464191
# author: Elmar Brok (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-02-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,012
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr höge representant, herr rådsordförande, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Med tanke på EU: s utrikes- och säkerhetspolitiska utgångspunkt för flera år sedan kan vi inte göra annat än att notera att de som är engagerade i politiken kan visa upp en del utomordentliga bedrifter, att saker som hittills varit omöjliga nu, tack vare EU: s trojka, uppnås på Balkan och inom många andra områden, och att Europeiska unionen, genom sin utvidgningspolitik, grannskapspolitik, medelhavspolitik och mycket annat i hög grad har bidragit till en global stabilitet.
Parlamentet har alltid stött detta arbete och är mycket väl medvetet om sin egen oförmåga att aktivt verka inom utrikespolitiken, eftersom detta är det verkställande organets uppgift.
Samtidigt måste det emellertid stå parlamentet fritt att övervaka utrikespolitiken, men vår ställning hindrar oss från att göra det i tillräcklig utsträckning, eftersom vi i huvudsak underrättas i efterhand.
Det görs inte heller några prioriteringar för att låta oss delta i diskussionsförfarandet.
Det finns utrymme för förbättring på detta område.
Vi måste gå vidare med olika saker i linje med denna tolkning av artikel 21, och jag hoppas att vi lyckas få rådet och kommissionen att gå med på detta med hjälp av fredliga medel.
Vi måste emellertid också ha klart för oss att utöver budgetmässiga argument har parlamentet hittills inte lyckats föra fram särskilt mycket i försöken att få igenom sin vilja, och vi måste komma bort från detta om parlamentet ska få bättre möjligheter att övervaka och bli rådfrågat.
Man kan med hjälp av ett exempel fråga sig vad som pågår i Kongo.
Vi har alla läst i tidningarna om planerna på ett militärt ingripande där, men ingen har funderat på att ge parlamentet eller det berörda utskottet något meddelande om detta i förväg under något skede av förfarandet.
Jag anser att vi inte kan fortsätta så här.
Även om jag sa att mycket positivt har uppnåtts är det möjligt att uppfatta glaset som antingen halvfullt eller halvtomt.
Vi befinner oss i en mycket svårare situation i dag än vad vi gjorde för ett år sedan.
Det är verkligen inte något som kan skyllas på EU: s politik; det handlar om hur saker ligger till, och Javier Solana gav några exempel i början av året.
Ni kan, om ni vill, reflektera över tillståndet i Iran, där vi med möda strävar efter att få i gång samtal, och där ingen har någon egentlig aning om hur man ska förhindra de upptrappade händelserna.
Nu är det möjligt att Irak i slutändan får en shiitisk regering som skulle kunna alliera sig med Iran, eftersom det palestinska valet vanns av Hamas, som är sammanlänkat med och finansierat av Iran, för att inte nämna Hizbollah och alla de övriga.
Om ni beaktar vad detta scenario får för innebörd för världsfreden, och även kan betyda för vår tryggade energiförsörjning, och om man samtidigt har i åtanke hur energi utnyttjas som ett politiskt instrument av ett politiskt återupplivat Ryssland, något som i våra grannländer framkallar rädsla för att förlora oberoendet och friheten att fatta egna beslut, då kan det vara nedslående.
Och detta är bara ett litet smakprov.
Scenariot i sin helhet visar att vi, inom Europeiska unionen, befinner oss i en sämre sits när det gäller utrikespolitik än för ett år sedan, och att vi därför måste utveckla en strategi för att ta itu med situationen.
Vi måste agera mycket mer förebyggande och upprätta förbindelser på ett sådant sätt att inget enskilt land bestraffas, oberoende av om vi ska ta itu med Ukrainas situation eller energipolitiken i allmänhet, utan att vi snarare enas i att försvara våra intressen.
Våra medlemsstater och våra grannar måste förstå att vi inte har någon möjlighet att försvara våra intressen om vi inte gör det tillsammans, i stället för att var och en ser efter sitt eget hus.
Ingen av oss kan rädda sig själv.
Det är bara gemensamt som vi kan försvara våra intressen, och detta är något som måste sägas klart och tydligt.
Vi har något att tillföra, och en plats där vi kan göra det är i Balkanländerna, där en folkomröstning i Montenegro samt förhandlingar om Kosovos tillstånd kommer att äga rum i år, så viktiga beslut är i görningen.
Frågan är hur vi ska inbegripa Serbien i allt detta.
Detta är en av de riktigt stora och svåra frågor som vi måste ta itu med.
Det måste också ske en markant förbättring när det gäller transatlantiska förbindelser, så att ordning kan återinföras i det scenario som jag tidigare beskrev, med hjälp av våra delade värderingar.
Detta innebär också att vi måste vara starka nog för att påverka den amerikanska politiken, vilket innebär ett förstärkande av den förebyggande politiska dimensionen och dess egenskaper för dialog, för att säkerställa en tryggare tillvaro i en multilateral värld.
Det innebär att vi måste skärpa vissa av våra instrument.
Vi hade velat se Javier Solana som EU: s utrikesminister den 1 januari 2007, men motgången med konstitutionen betyder att han inte kommer att bli det.
Ett annat resultat av detta är att instrumenten måste förbättras för att maximera alla institutioners effektivitet i stället för att de börjar motarbetar varandra.
Som Javier Solana sa, denna multilaterala strategi är en anledning till att världen vill ha EU: s utrikespolitik.
Allmänheten vill också ha den.
Ingenting är så viktigt för dem som att vi vidtar gemensamma åtgärder på detta område, och detta ålägger oss plikten att förena oss med våra motparter på nationell nivå, lämna halvmesyrerna bakom oss och enas om tillvägagångssätt för att trygga våra medborgares rätt till liv.
