# ID: svediakorp-gov464106
# author: James Hugh Allister, Adam Jerzy Bielan, Jens-Peter Bonde, Mogens N.J. Camre, Ryszard Czarnecki, Hélène Goudin, Daniel Hannan, Michał Tomasz Kamiński, Nils Lundgren, Ashley Mote, Carl Schlyter, Esko Seppänen, Kathy Sinnott & Lars Wohlin (IND/DEM ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 708
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Låt folket bestämma.
Fördragen kan endast ändras genom enhälligt beslut.
Utkastet till konstitution har avslagits av 55 procent av väljarna i Frankrike och 62 procent i Nederländerna.
Deras utslag måste respekteras.
Därför ÄR den föreslagna konstitutionen död i enlighet med de bestämmelser som antogs enhälligt av EU: s medlemsstater.
Vid Europeiska rådets nästa möte måste man följaktligen förklara att förslaget till text inte längre gäller.
Tänk över nejrösterna, läs om frågorna från Laekenförklaringen och gå tillbaka till de första principerna.
Det viktiga är att besluta huruvida fördrag kräver medborgarnas godkännande.
Vi anser att fördrag måste antas genom folkomröstningar i alla medlemsstater, där det är lagligt möjligt.
Folkomröstningarna bör om möjligt hållas samma datum.
De som stöder respektive motsätter sig konstitutionen bör få i uppdrag att sammanställa en gemensam text för att möjliga framtidsperspektiv ska kunna diskuteras.
Texten kan omfatta gemensamma ändringar rörande insynsförfaranden och demokratiska förfaranden, som arbetsgruppen kan samtycka till.
Den kommer helt säkert att omfatta olika förslag till förteckningar över ansvarsområden, där ledamöterna kommer att ha olika åsikter.
Efter ett års debatt bör två alternativ läggas fram för de nationella valmanskårerna: Å ena sidan en ny konstitution och å andra sidan ett samarbetsavtal för EU: s demokratier.
Det nya direktvalda konventet måste arbeta offentligt i arbetsgrupper och plenarsammanträden i ett år.
Varje kapitel i de nuvarande fördragen måste ha en särskild arbetsgrupp som ska kunna göra drastiska förenklingar av de nuvarande komplicerade texterna.
Slutligen kan konventets plenum anta två olika förslag, ett utkast till konstitution och ett utkast till samarbetsavtal, och sedan fråga väljarna vad de föredrar.
När vi har fått medborgarnas utlåtande kan medlemsstaterna mötas vid en formell mellanstatlig konferens och fatta de nödvändiga besluten, som ska antas formellt i enlighet med vad som krävs i de nationella konstitutionerna.
Om en eller två medlemsstater avvisar förslagen måste en enhällig lösning sökas med avseende på de överenskomna spelreglerna för ändringar av fördragen.
Vi, minoriteten i Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor och intergruppen SOS-demokrati i Europaparlamentet, hoppas och tror att medborgarna i de flesta medlemsstaterna inte kommer att anse att det behövs en konstitution som sträcker sig utöver deras egna nationella konstitutioner.
Vi förväntar oss att de som förespråkar konstitutionen visar samma respekt för demokratin.
Vårt alternativ kan grundas på sju allmänna förslag:
Konstitutionen är död.
I stället för en komplicerad konstitution och Nicefördraget, som har företräde framför nationella konstitutioner, vill vi ha ett samarbetsavtal med högst 50 punkter.
Länder som inte vill gå med på samarbetsavtalet kan välja ett frihandelsavtal i stället.
Europeiska rådet bör inrätta en arbetsgrupp med lika antal förespråkare och motståndare till konstitutionen som ska lägga fram ett förslag till bestämmelser som är tillräckligt flexibelt för att EU ska kunna enas i stället för att splittras, som vi har sett att konstitutionen har gjort.
Öppenhet och full tillgång till dokument kommer att vara huvudregeln.
Alla undantag ska godkännas med 75 procents stöd.
Ombudsmannen, revisionsrätten och Europaparlamentet ska kunna kontrollera alla utgifter.
Beslutsfattarna ska vara direkt ansvariga genom valurnorna för dem som måste foga sig efter deras beslut i varje land.
Lagar ska antas enhälligt eller med 75 procents majoritet bland medlemsstaterna och enkel majoritet i Europaparlamentet.
Möjlighet till veto bör finnas när ett nationellt parlament röstar mot ett förslag om EU-lagstiftning och begär att premiärministern ska ta upp frågan vid nästa toppmöte.
Subsidiaritetsprincipen bör kontrolleras av de nationella parlamenten.
De nuvarande 100 000 sidorna lagstiftning måste revideras kritiskt, och större delen måste avlägsnas eller sändas tillbaka till medlemsstaterna.
Lagarna bör godkännas som en gemensam helhet med miniminormer, som ger medlemsstaterna mer flexibilitet och möjlighet att ha en högre nivå för säkerhetsskydd, hälsa, miljö, arbetsvillkor, sociala villkor och konsumentskydd.
Vi föredrar ömsesidigt erkännande framför total harmonisering.
Utrikes- och säkerhetspolitik, eurosamarbete och rättsligt samarbete bör inte utgöra en obligatorisk del av samarbetet, men kan överföras till ett stärkt samarbete om de enskilda länderna så önskar.
Försvaret bör vara fullständigt skilt från EU.
