# ID: svediakorp-gov464043
# author: Elizabeth Lynne, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 319
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag är positiv till chansen att diskutera denna fråga, och jag vill tacka John Bowis för denna möjlighet.
Personer med funktionshinder utgör, som vi har hört, ungefär 10 procent av all befolkning, men bland de fattigaste är siffran 20 procent.
Åttiotvå procent av personerna med funktionshinder lever under fattigdomsgränsen i utvecklingsländerna.
De är ännu mer utestängda från samhället än personer med funktionshinder inom EU.
De är utestängda från det sociala, ekonomiska och politiska livet, och i många fall har de inte tillgång till mat och vatten och de har inte tak över huvudet.
När vi talar om funktionshinder och utveckling, talar vi inte om välgörenhet, utan om grundläggande mänskliga rättigheter.
Alla människor – både med och utan funktionshinder – bör behandlas som likar.
Därför gläder det mig att vi betonar det synsätt som grundar sig på rättigheter.
Vi måste se till att personer med funktionshinder och deras organisationer engageras i diskussioner om vad som behövs och hur det ska tillgodoses.
Det gläder mig att vi har gjort framsteg när det gäller FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder.
Förhoppningsvis får vi se resultat omkring 2007.
Många av er vet att jag var föredragande för parlamentets ståndpunkt om detta.
Men vi måste se till att kontroll- och genomförandeförfaranden inkluderas i konventionen.
Därför har jag efterlyst en lagligt bindande konvention.
Det är viktigt att det vidtas faktiska åtgärder vad vi än kommer fram till, och att åtgärderna kontrolleras och utvärderas.
En del av dessa åtgärder syftar till att förhindra att fler människor drabbas av funktionshinder.
Ett sätt att få bukt med detta är att se till att landminor och klusterbomber inte används.
Vi måste vidta åtgärder mot alla länder som tillverkar, säljer eller använder dem.
