# ID: svediakorp-gov464041
# author: Maria Martens, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 337
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Tio procent av världens befolkning har någon form av funktionshinder, men som John Bowis just sa är andelen ofta mycket högre i utvecklingsländerna.
När vi diskuterar funktionshindrade personer i utvecklingsländerna talar vi om människor med både fysiska och förståndsmässiga funktionshinder, inte enbart de blinda utan också barn som har traumatiserats till följd av krig, och de uppgår till hundratals miljoner människor.
Utvecklingsländerna saknar ofta resurser för funktionshindrade personer, som ofta lever isolerade liv.
Unesco uppskattar att 98 procent av barnen med funktionshinder i dessa länder inte går i skolan.
Dessa siffror talar för sig själva; politiska beslutsfattare bör i synnerhet uppmärksamma denna grupp av människor.
Det kommer dessutom att bli allt svårare att uppnå millenniemålen om inte en sådan stor del av befolkningen beaktas.
När allt kommer omkring har inte funktionshindrade personer automatiskt nytta av program som är avsedda att bekämpa fattigdomen, ett område som de inte är integrerade i.
Problemen var, och är, lätta att upptäcka; frågan är vad vi ska göra åt dem.
Som redan har nämnts utarbetade kommissionen år 2003 en vägledning till samtliga delegationer och tjänsteenheter.
Denna vägledning innefattade frågor om funktionshinder i sysselsättningspolitiken.
Mot bakgrund av det som kommissionen redan har sagt om att prioritera en politisk dialog skulle jag vilja att kommissionen uppger huruvida det finns något mer att säga om resultaten.
Är det möjligt att vidta fler åtgärder som särskilt gynnar funktionshindrade personer?
Har man funnit praktiska lösningar på särskilda problem på till exempel utbildningsområdet?
Utbildning är trots allt avgörande för att bekämpa fattigdom och social utslagning, som framför allt drabbar funktionshindrade personer.
Har de funktionshindrade själva varit delaktiga i utformandet och genomförandet av programmen?
Detta har nämligen varit fallet i Nederländerna, och resultaten har varit mycket positiva.
Sammanfattningsvis, vad gör kommissionen för att främja ett utbyte av erfarenheter och ett kombinerat lärande på det här området?
