# ID: svediakorp-gov464037
# author: Louis Michel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,022
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill börja med att gratulera de fåtal män som har varit närvarande under denna debatt och de ännu färre män som har talat.
Detta visar att kvinnor har rätt när de säger att det fortfarande återstår mycket att göra.
Jag ville därför uppriktigt gratulera dem som har tagit del i debatten, eftersom den handlar om något som inte enbart berör kvinnor utan är en angelägenhet för hela samhället och för alla som är delaktiga i samhället.
Det är ur det perspektivet som kommissionen tänker bearbeta detta problem.
Jag vill också säga att jag delar de huvudsakliga synpunkter som har uttryckts här i parlamentet, och som jag med stor uppmärksamhet har lyssnat till.
Jag håller däremot inte med vissa talare som ville hålla kvar kvinnorna i stereotypa roller, som jag skulle säga hör till en annan tid.
Arbetande kvinnor är inte orsaken till arbetslösheten.
Det är ett argument som vi alltför ofta hör från vissa håll och sådana argument bör vi helt klart bekämpa, eftersom de förhindrar betydande framsteg i en del länder.
Vad gör kommissionen under dessa omständigheter?
Jag vill påpeka att merparten av de krav som har förts fram är frågor som hör till den nationella politiken.
Det är fortfarande upp till medlemsstaterna att lagstifta om de viktiga frågor som har tagits upp.
Jag erkänner givetvis att kommissionen har en funktion att fylla och jag kommer att redogöra för de områden där kommissionen tänker vidta åtgärder och hur den kommer att gå till väga.
I de nya integrerade riktlinjerna upprepas det tydligt att det är nödvändigt att införliva könsdimensionen, dvs. integreringen av ett jämställdhetsperspektiv, inom all sysselsättningspolitik och i riktlinjerna fastslås återigen behovet av att främja jämställdheten mellan kvinnor och män i varje åtgärd som vidtas.
I den nya sysselsättningsstrategin återupptas målsättningen att uppnå en sysselsättningsgrad på 60 procent till 2010.
I riktlinjerna har man i synnerhet lagt till målet om att genusskillnader bör avlägsnas och att en balans mellan yrkes- och privatliv bör främjas.
Kommissionen har också gjort integreringen av ett jämställdhetsperspektiv till en grundläggande princip i gemenskapens åtgärder.
Jag kan påminna er om att den finns med som sådan i artikel 3 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv införlivas genom gemenskapens ramstrategi för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Syftet med denna strategi är att upprätta ett ramprogram där alla gemenskapsåtgärder, däribland ekonomiska åtgärder och ekonomisk politik samt sysselsättningspolitik, kan bidra till att uppnå målet att undanröja ojämlikhet och att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Kommissionen håller för närvarande på att förbereda en åtgärdsplan för jämställdhet mellan kvinnor och män, som från och med 2007 kommer att ersätta ramstrategin.
I likhet med ramstrategin kommer den att syfta till att effektivt integrera jämställdhetsperspektivet inom all gemenskapspolitik, och i all synnerhet Lissabonstrategin.
Jag skulle vilja säga ett par ord om löneklyftan.
Löneklyftan mellan män och kvinnor är en komplicerad företeelse och beror inte enbart på diskriminering.
I själva verket kommer den sig av ett antal olika faktorer, såsom segregering på arbetsmarknaden, bestående stereotyper, särskilt på utbildnings- och yrkesutbildningsområdet, och svårigheten att förena yrkes- och privatlivet.
Vi måste därför reagera på alla dessa underliggande faktorer.
Jag vill betona att vi inom sysselsättningsstrategin tänker fästa särskild uppmärksamhet vid att minska löneskillnaderna.
I två riktlinjer uppmanas medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att uttryckligen arbeta mot detta mål.
Det ska också noteras att det österrikiska ordförandeskapet har meddelat att det i slutet av maj tänker anordna en konferens i Bryssel om löneklyftan mellan kvinnor och män, och jag tror att detta kommer att innebära en särskild möjlighet att göra nya framsteg på det här området.
Jag ska nämna ett par ord om metoden att studera och analysera kvinnors förändrade position på arbetsmarknaden, ur ett perspektiv där man är medveten om deras rättigheter, samt männens roll.
Kommissionen övervakar jämställdhetspolitiken konstant, och genomför eller beställer regelbundet analyser och undersökningar av jämställdhetens ekonomiska och rättsliga aspekter.
Den årliga rapporten om jämställdhet mellan kvinnor och män, som kommissionen sedan 2004 har lagt fram inför stats- och regeringschefernas vårtoppmöte, är ett mycket viktigt dokument för att övervaka frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män i EU.
I rapporten fastslås de huvudsakliga förändringar som har skett när det gäller kvinnors respektive mäns position inom utbildningen, sysselsättningen och det sociala livet.
I rapporten fastställs också de framsteg som har gjorts och de utmaningar som ännu inte har åtgärdats.
Även ur denna synvinkel analyserar kommissionen medlemsstaternas nationella reformprogram enligt Lissabonstrategin, och detta kommer att utgöra ett viktigt bidrag till kapitlet om sysselsättning i den årliga rapporten om övervakningen.
Hur ämnar kommissionen förbättra den statistiska metodiken för att ta hänsyn till könsaspekterna?
Könsdimensionen finns givetvis med i statistiken.
Detta är möjligt genom tillämpning av statistisk metodik och statistiska uppgifter som tar hänsyn till könsaspekterna.
Som det betonas i förslaget till resolution är tillgången till täckande, oföränderliga och jämförbara statistiska indikatorer absolut nödvändig för att kunna kontrollera politiska beslut.
Eurostat samarbetar aktivt med nationella statistiska institut i syfte att införa en gemensam metodik som kan göra det möjligt att samla in tillförlitliga och jämförbara uppgifter på EU-nivå.
När allt kommer omkring är det viktigt att sådana uppgifter samlas in på den nivån.
Det framtida jämställdhetsinstitutet bör också bidra väsentligt till att förbättra den statistiska övervakningen av jämställdhetspolitiken.
Eftersom jag anser att man bör nämna var sak vid dess rätta namn, vill jag inte desto mindre påpeka att detta institut i första hand kommer att vara ett tekniskt instrument och definitivt inte ett politiskt organ eller en leverantör av ekonomiska resurser.
Herr talman, mina damer och herrar!
Detta är kommissionens svar; den delar fullständigt den oro som uttrycks i betänkandet och jag vill än en gång gratulera föredraganden till hennes utmärkta arbete.
