# ID: svediakorp-gov464034
# author: Marie Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 453
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det har nämnts upprepade gånger att EU: s sysselsättningsstrategi är ett viktigt hjälpmedel för att tillämpa Lissabonstrategin.
Strategin möjliggör också en sysselsättningsgrad på 70 procent och, vad viktigare är, en sysselsättningsgrad för kvinnor på 60 procent.
Det initiativbetänkande som vi ska rösta om i dag kommer att bidra till att förverkliga detta mål, och jag gratulerar uppriktigt föredraganden Edite Estrela samt utskottet och de ledamöter som har deltagit i dagens debatt och som sannerligen har berikat denna fråga med sina idéer.
Samtidigt kommer man med hjälp av betänkandet att kunna övervaka den flitigt debatterade likabehandlingen och den kvalitativa förbättringen av kvinnors möjligheter att delta på arbetsmarknaden.
Kvinnorna i EU utgör inte bara mer än hälften av den totala befolkningen, utan de representerar också 58 procent av andelen personer med universitetsutbildning och 41 procent av dem som har doktorerat.
De utgör en resurs som måste underhållas genom livslångt lärande och utvecklas inom kvalitativa arbeten och nya former av tjänster, såsom deltidsanställningar, distansarbeten och flexibel arbetstid.
Dessa yrken ska emellertid kvinnorna själva välja av egen fri vilja och detta får inte leda till att kvinnornas personlighet splittras så till den grad att de inte klarar trycket.
Sådana situationer uppkommer inte enbart genom ojämlik behandling när det gäller löner, utan också till följd av bristande rättsskydd i yrkesutvecklingen.
Detta påverkas av familjelivet och vare sig vi tycker om det eller inte är unionens demografiska utveckling beroende av detta familjeliv.
Ojämlikheten börjar i samband med skolstarten.
Från och med denna studieperiod och framåt förekommer ojämlik behandling, vilket hämmar familjens utveckling.
Samtidigt sker ingen harmonisering av dessa prognoser i syfte att säkra dessa timmar som arbetstimmar.
Målen att tillgodose 90 procent av efterfrågan på barnomsorg för barn mellan tre år och skolåldern, och 33 procent för barn under tre år är inte tillräckligt, såvida inte kvalitativ förskoleutbildning tillhandahålls, vilket endast är fallet i ett fåtal europeiska länder.
Dessa barnomsorgsplatser måste vara billiga och får inte vara förbundna med en minskad inkomst för kvinnorna.
Kvinnors inkomster minskas hur som helst av att deras skatter och pensioner behandlas annorlunda.
En annan fråga som togs upp och som även jag vill betona är erkännandet av icke-standardiserade former av arbete för kvinnor.
Hjälp bör inte enbart ges till ensamstående mödrar, utan också till mödrar i allmänhet som uppfostrar ett, två eller flera barn.
Bara på detta sätt kan vi vara stolta över att försöka göra EU till väldens ledande stormakt och att stödja den utveckling och det välstånd som den sociala sammanhållningen kommer att leda till.
