# ID: svediakorp-gov464031
# author: Britta Thomsen (PSE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 441
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
I betänkandet betonas ett oroande och, tyvärr, ofta förbisett faktum: ojämlikheterna mellan män och kvinnor inom forskarvärlden finns kvar och förhindrar uppnåendet av Lissabonmålen.
I utskottet för industrifrågor, forskning och energi hade vi hoppats på att kunna få mer resurser till forskning i den nya budgeten.
Mer och bättre forskning och följaktligen mer resurser utgör tillsammans det viktigaste vapnet i kampen om konkurrenskraft och tillväxt i EU.
Tyvärr resulterade de budgetförhandlingar som vi nyligen har kämpat oss igenom i att forskningen inte prioriterades tillräckligt högt.
Det är verkligen synd.
Lissabonstrategin är en garant för EU: s framtid.
Även om EU: s forskningsprogram bara utgör en liten del av de totala forskningsresurserna i EU, måste vi tänka efter mycket noga när vi fastställer våra prioriteringar.
Själva det faktum att kvinnorna i EU fortfarande är underrepresenterade inom forskarvärlden, trots att de numera är bättre utbildade än männen, innebär att EU har en enorm potential som inte utnyttjas.
Detta är något som vi verkligen måste ta itu med.
Få högt uppsatta kvinnliga akademiker har man och barn, medan deras manliga motsvarigheter däremot ofta har det.
Yngre kvinnliga sökande har svårigheter att få forskningstjänster.
I hela EU är det faktiskt så att de flesta nyligen utexaminerade sökande är kvinnor, men högre upp på karriärstegen har männen fortfarande ett fast grepp.
Det är nu särskilt viktigt att vara medveten om att kvinnor är mer sårbara än män på grund av att konkurrensen om forskningsmedel är hård.
Vi måste öka andelen högt uppsatta kvinnliga akademiker och forskarstuderande för att kunna möta de utmaningar vi står inför.
Investeringar i utbildning, forskning och innovation är vår enda möjlighet att klara oss på ett bra sätt i den kunskapsbaserade ekonomin.
Den outnyttjade kvinnliga forskningspotentialen är framtidens kärnkraft.
Vi måste bli bättre på att uppmuntra unga kvinnor att välja en forskarkarriär, och vi måste samtidigt säkra bättre villkor för både kvinnor och män inom forskarvärlden.
Till exempel är den absolut största andelen forskningstjänster i EU tidsbegränsade för närvarande, och om vi inte åtgärdar detta förhållande snart kommer den offentliga forskningen att hamna efter den privata forskningen.
På lång sikt kan detta innebära att de flesta universitetslärare kommer att vara kvinnor, vilket återspeglar läget längre ned på utbildningsstegen i skolsystemet, samtidigt som männen anställs inom den privata forskarvärlden där de har högre lön och prestige och där endast 15 procent av forskarna är kvinnor för närvarande.
