# ID: svediakorp-gov463952
# author: Benita Ferrero-Waldner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,038
# sentences: 65
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först vill jag välkomna min kollega Günter Verheugen som ligger bakom grannskapspolitiken.
Det är ett glädjande sammanträffande att han är här i dag.
Sedan vill jag återupprepa att jag är mycket tacksam för det mycket breda stödet för Charles Tannocks betänkande och för grannskapspolitiken.
Det är verkligen en mycket bred politik och därför var det en bred diskussion.
Detta är en politik riktad till EU: s grannar i öst men även till grannarna i Medelhavsområdet.
Jag kommer till det om en stund.
Ur ett europeiskt perspektiv är det tydligt att grannskapspolitiken skiljer sig från utvidgningen men jag vill samtidigt också säga att framtiden inte är spikad.
I nuläget har vi en politik som helt skiljer sig från utvidgningen.
Jag kan inte bli mycket tydligare med att särskilja och definiera denna politik.
Det finns även ett regionalt perspektiv.
Detta är till exempel mycket tydligt i Medelhavsprocessen, Euromed.
Euromed är regionalt och grannskapspolitiken är den bilaterala, kompletterande delen av det, så båda arbetar tillsammans.
Vi har exempelvis alltid gett ett mycket starkt stöd åt Agadirsamarbetet, eller syd-syd-samarbetet, mellan länderna.
När det gäller öst kan denna aspekt naturligtvis fortfarande breddas.
Det återstår ännu mycket att göra.
Men jag kan också tala om för er att under energikrisen var även den regionala dimensionen uppenbar.
Vi har också stärkt, hjälpt och uppmuntrat Ukraina att bistå Moldavien under de svåra tider de nyligen har upplevt.
Inom energiområdet som helhet försöker vi arbeta i riktning mot en integrerad energimarknad.
I Mashrek finns en integrerad gasmarknad.
Vi har också samarbetet mellan Palestina och Israel där man åtminstone strävar efter en mer effektiv integrering.
Låt mig få svara på ett par specifika frågor.
Det har ställts många här.
För det första, inkluderandet av länderna i södra Kaukasien i grannskapspolitiken – något som Europaparlamentet ursprungligen krävde – välkomnas varmt.
I betänkandet föreslår man att den europeiska grannskapspolitiken tillämpas fullt ut för att främja arbetet med att bygga upp förtroendet mellan staterna.
Detta är mycket viktigt.
Det är ytterst viktigt för länderna i södra Kaukasien att skapa stabilitet.
Jag håller med alla som har sagt att vi måste främja och förstärka den konfliktlösning som för närvarande har avstannat i dessa länder.
Det är vad vi försöker göra.
Den europeiska grannskapspolitikens utveckling när det gäller södra Kaukasien är fortfarande högt prioriterad.
Ni vet alla att tekniska delegationer har åkt till dessa länder för att förhandla om handlingsplanerna, i synnerhet för att vi också vill bidra till regional stabilitet och förstärka EU-stödet för att lösa konflikterna där.
Vi vet att det kommer att ta tid men det är mycket viktigt att vi engagerar oss till fullo i det.
En annan fråga gällde Vitryssland.
Till dags dato har kommissionen varit representerad via beskickningen i Kiev, som är ackrediterad i Vitryssland.
Jag har som ett första steg krävt att en regional beskickning inrättas i Vitryssland, ledd av en chargé d ’ affaires som står under beskickningschefen i Kiev.
Jag väntar fortfarande på ett positivt svar från Vitrysslands myndigheter.
Som jag förstår saken är det så att om vi har en beskickning där kan vi ha ett mycket närmare samarbete med regeringen i Minsk och försöka förstärka våra egna kriterier.
Många av er vet att vårt bistånd till Vitryssland kännetecknas av en dubbel strategi.
Det finns också en strategi för mer demokratisering och mänskliga rättigheter för att möta befolkningens behov, och ett decentraliserat program.
Det betyder ny finansiering för stöd till demokratisering, tillgängligt i Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR) och genom direkt arbete, när det till exempel gäller radiostationen och möjligheten att direkt påverka informationen genom våra oberoende sändningar till Vitryssland.
Detta är redan på gång.
Men vi arbetar också för högre utbildning och studier, om ni kommer ihåg stängningen av universitetet i Minsk och vårt arbete i Vilnius.
Hela frågan om den transnistriska konflikten har nämnts.
I linje med åtagandet i handlingsplanen håller vi nu en mycket högre profil i stödjandet av medlingsprocessen.
Sedan oktober 2005 har vi, tillsammans med Förenta staterna, försökt arbeta som observatörer.
Vi har nu en särskild representant för Moldavien, ambassadör Adriaan Jacobovits de Szeged, som arbetar för en lösning av den transnistriska konflikten.
I samband härmed upprättade vi gränsövervakningsuppdraget EU – Moldavien den 1 december.
Den är avsedd att hjälpa Moldavien och Ukraina att säkra en öppen förvaltning av den gemensamma gränsen och således öka samarbetet i gränsfrågor och försöka bekämpa korruption och vilseledande av tullen.
Jag håller inte med dem som säger att toppmötet i Barcelona misslyckades.
Jag beklagar verkligen massmediernas uppgifter om Barcelona.
Jag var där från början till slut.
Jag kan tala om för er att Barcelona var innehållsmässigt utmärkt.
Det finns ett betänkande om migration.
Läs det.
Det finns en gemensam ståndpunkt om terrorismbekämpning.
Där finns de fakta som kommissionen, i vårt meddelande, lade fram i april.
Man bör titta på varför åtskilliga statsöverhuvuden inte deltog.
Det kan exempelvis ha varit aningen svårt för Marockos kung att åka till Spanien på grund av de fortsatta motsättningarna dem emellan.
Kung Abdullah II av Jordanien var tvungen att ändra sin regering.
Algeriets president Abdelaziz Bouteflika låg på sjukhus i Paris och så vitt jag vet är han fortfarande kvar där.
President Mubarak hade precis hållit val i Egypten och hade inte de bästa förutsättningarna att åka till Barcelona.
Många premiärministrar deltog dock, och det är de som måste genomföra politiken.
Partnersamverkan och TAIEX, de två utmärkta instrument som har hjälpt kandidatländerna en hel del, finns även tillgängliga för grannskapsländerna och vi kommer att använda dem.
Det var många fler frågor men jag kan inte gå in mer i detalj nu på grund av tidsbegränsningen.
Men om dessa frågor tas upp igen i utskottet för utrikesfrågor svarar jag gärna på dem.
