# ID: svediakorp-gov463949
# author: Bernd Posselt (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 367
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill klargöra att jag stöder Charles Tannocks enastående betänkande helhjärtat, liksom kommissionsledamotens utmärkta och praktiska grannskapspolitik.
Icke desto mindre kan jag inte acceptera vissa tankegångar, och kommer aldrig att kunna göra det.
Vad har förfäderna till många västukrainare gemensamt med kommissionsledamotens eller mina förfäder, med Jana Hybáškovás eller Libor Roučeks förfäder, med förfäderna till Alojz Peterle eller många andra i denna sal?
De var medborgare i en centraleuropeisk stat som hette Österrike – Ungern.
Hittills har ingen kunnat ge mig en förnuftig förklaring till varför en del av dessa medborgare plötsligt skulle bli västeuropéer och andra östeuropéer, eller till varför vissa av dem – som somliga människor obetänksamt säger – rent av plötsligt skulle bli européer och andra Europas grannar.
Begreppet regleringspolitik behövs i grannskaps- och utvidgningspolitiken, liksom i den ekonomiska politiken.
Faktum är att Ukraina, Vitryssland och Moldavien otvivelaktigt är europeiska länder – i likhet med de länder i sydöstra Europa som vi märkligt nog kallar ” västra Balkan ”.
Alla dessa länder måste i slutändan få utsikter till fullvärdigt medlemskap i Europeiska unionen, även om vi vet att detta ligger mycket långt borta för vissa länder, som Ukraina, Vitryssland och Moldavien.
Därför är den europeiska grannskapspolitiken en mycket bra anhalt på vägen.
Vi måste emellertid helt enkelt skilja mellan de länder för vilka denna politik ger utsikter till EU-medlemskap och de länder som vi vill ha permanenta grannförbindelser med, såsom länderna i södra och östra Medelhavsområdet.
I det avseendet uppskattade jag väldigt mycket det som Cem Özdemir från De gröna sa i dag, att vi i större utsträckning måste koppla samman Barcelonaprocessen och Medelhavsländerna med EU: s grannskapspolitik, eftersom vår Medelhavspolitik på lång sikt måste bli en grannskapspolitik i klassisk bemärkelse.
Därför måste vi i dag förlika oss med de koncept och kategorier som nu har slagits fast.
Vi får dock inte tappa situationens realiteter ur sikte.
Annars lär uppvaknandet bli bryskt, vilket vi har sett förfärande tecken på i vinter i form av läget i förbindelserna mellan Ryssland och Ukraina.
