# ID: svediakorp-gov463885
# author: Hans Winkler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 684
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman!
Jag inleder med frågorna från Bernd Posselt, Dimitrios Papadimoulis och Othmar Karas om Kosovo.
I enlighet med Thessalonikiförklaringen, som EU och länderna på västra Balkan utfärdade vid sitt toppmöte i juni 2003 ligger västra Balkans, inklusive Kosovos, framtid inom EU.
Rådets attityd till Kosovo baseras på en uppsättning principer som Europeiska rådet antog vid sitt möte den 16 – 17 juni 2005 som en del av rådets förklaring om Kosovo.
Varje lösning av Kosovos status måste vara fullt förenlig med europeiska normer och värderingar, följa internationella rättsliga instrument och skyldigheter och FN-stadgan samt bidra till att förverkliga de europeiska utsikterna för Kosovo och regionen.
Varje överenskommelse om statusen måste garantera att Kosovo inte återvänder till den situation som rådde före mars 1999.
Fastställandet av Kosovos status måste baseras på multietnicitet och fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rätten att återvända hem.
Statusen måste också erbjuda, och detta är mycket viktigt, effektiva konstitutionella garanter för att se till att minoriteter skyddas, inklusive mekanismer för att se till att minoriteterna deltar i centralregeringen och de lokala administrativa strukturerna.
Den bör också omfatta särskilda skyddsmekanismer för att skydda kulturarvet och religiösa platser samt främja effektiva mekanismer för att bekämpa organiserad brottslighet, korruption och terrorism.
Kosovos status måste också stärka regionens säkerhet och stabilitet.
Varje ensidig lösning eller lösning som är ett resultat av användningen av våld, liksom varje förändring av Kosovos nuvarande territorium, skulle vara oacceptabel.
Det kommer inte att ske någon delning av Kosovo, inte heller kommer Kosovo att förenas med något annat land eller delar av ett annat land.
Grannländernas territoriella integritet måste respekteras fullt ut.
Rådet anser dessutom att ytterligare genomförande av både nuvarande och framtida normer är särskilt viktigt, framför allt med tanke på skyddet av minoriteter.
I samband med detta har rådet vid upprepade tillfällen betonat att det sätter stort värde på och stöder det arbete som utförs av FN: s särskilde representant för Kosovo, Søren Jessen-Petersen.
Rådet är fast beslutet att arbeta hårt för att fastställa Kosovos status och bidra till den besläktade förhandlingsprocess som leds av FN.
I detta syfte utsåg den höge representanten Javier Solana i november 2005 Stefan Lehne till EU: s representant.
Han ska ha ett nära samarbete med FN: s särskilda sändebud för Kosovos framtida status, Martti Ahtisaari.
Rådet ställde sig bakom utnämningen.
EU: s representant lämnar bidrag till FN: s särskilda sändebud för förhandlingarna och hjälper även EU att förbereda dess framtida roll i Kosovo under uppföljningsperioden till resolution 1244.
Han arbetar även nära ihop med medlemsstaterna och kommissionen.
Även Europeiska kommissionen kommer att representeras i Wien, där FN: s särskilda sändebud för Kosovos framtida status har sitt högkvarter.
Områden som respekten för de mänskliga rättigheterna, minoriteter, kulturella och religiösa platser, rättsstatsprincipen och ekonomisk utveckling kommer att vara av särskilt intresse för EU.
FN: s särskilda sändebud har antytt att han är villig att ha ett nära samarbete med EU i dessa och andra frågor.
I samband med omstruktureringen av FN: s uppdrag i Kosovo (UNMIK) har EU tillsammans med andra internationella organisationer och partner hållit informella samtal med UNMIK.
Målet är att utvärdera alternativen för en framtida internationell närvaro i Kosovo utan att föregripa resultatet av diskussionerna om Kosovos status.
Mot bakgrund av detta lade Javier Solana och kommissionsledamot Olli Rehn fram sin andra rapport om hur EU fram till rådets möte i december kan förbereda sig för de kommande utmaningarna.
Den nya internationella formationen för uppföljningsperioden till resolution 1244 kommer att involvera alla och ha en stark EU-prägel.
EU bör spela en avgörande roll på de områden som rör rättsstatsprincipen, inklusive en polisinsats, kapacitetsbyggande åtgärder och inom ekonomin.
Kfor är det organ som är ansvarigt för alla frågor som rör den FN-ledda internationella militära närvaron i Kosovo.
