# ID: svediakorp-gov463839
# author: Charles Tannock, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 334
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är tydligt att Ryssland står inför ett allvarligt hot om kriminalitet och terrorism i Tjetjenien, och det omkringliggande norra Kaukasien förblir instabilt, med dagligt dödande både från säkerhetsstyrkor och kriminella.
Det förekommer också ofta att kidnappningar av civila utförs av oräkneliga hemska paramilitära enheter, som inte bestraffas för detta.
Alla har tragedin i Beslan i minnet.
Ändå har jag inte fått något tillfredsställande svar från min regering, den brittiska regeringen, på varför den garanterar Ahmed Zakajev flyktingstatus, trots att han är med i samma så kallade tjetjenska exilregering som den efterlyste terroristen Sjamil Basajev, som låg bakom dådet i Beslan.
Inte desto mindre finns fortfarande en ström västerut av verkliga, oskyldiga tjetjenska flyktingar som blivit fångna i det brutala kriget.
EU har alltså allt intresse av att kräva att de mänskliga rättigheterna respekteras och att vara mer kritiskt mot den demokratiska nivån på valet i november 2005.
Det finns för närvarande farhågor, till exempel rörande beslutet i en lokal domstol att stoppa verksamheten i Ingusjien för det rysk-brittiska humanitära centrumet för fred och samhällsutveckling ().
Domstolen överväger också ett förbud mot en annan välgörenhetsorganisation, den i Förenta staterna baserade.
Det visar hur fientlig man är mot den utländska närvaron av humanitära frivilligorganisationer som arbetar i regionen.
Det illustrerar fenomenet med den tilltagande diktaturen över hela Ryssland, som har dokumenterats väl nyligen av och som vi också har sett i beslutet i duman nyligen om utländska frivilligorganisationer, där man till och med i den slutliga versionen tillåter att en utländsk grupp som hotar Rysslands suveränitet, kulturarv och nationella intressen vägras registrering – grunder som är vaga och öppnar för tolkningar från lokala myndigheter.
Vår resolution i dag syftar till att fortsätta påtryckningarna på den ryska federationen för en högre nivå på de mänskliga rättigheterna i denna tragiska region som så länge har varit belägrad av konflikter.
