# ID: svediakorp-gov463837
# author: Hans Winkler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,011
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, fru kommissionsledamot, ärade ledamöter!
Konflikten i Tjetjenien orsakar alltjämt instabilitet i norra Kaukasien.
Situationen för de politiska, ekonomiska, sociala och mänskliga rättigheterna i denna republik i Kaukasien förblir ytterst otillfredsställande och ger verklig anledning till oro.
Alla EU-institutioner är väl medvetna om hur viktig denna fråga är i våra förbindelser med Ryska federationen.
Som ni vet höll Tjetjenien parlamentsval den 28 november förra året, dess första val till en lagstiftande församling på åtta år.
Olyckligtvis kunde Europeiska unionen och OSSE inte skicka observatörer till detta val av säkerhetsskäl.
Men bara det faktum att det för första gången på åtta år var möjligt att hålla parlamentsval i Tjetjenien sågs av det dåvarande ordförandeskapet som ett steg i rätt riktning, även om det måste framhållas att det förekom en del allvarliga problem.
Europeiska unionen hjälpte till att utbilda lokala observatörer inför valet, och kommissionen bidrog med 60 000 euro för att stödja objektiva och professionella lokala valobservatörer från olika organisationer i det civila samhället.
Omedelbart efter valet gjorde EU: s dåvarande ordförandeskap ett uttalande där det påpekades att valet inte hade varit utan problem och att en del observatörer hade framfört farhågor.
Rådet uppmanade enträget de ryska myndigheterna att undersöka rapporterna om oegentligheter eller hot.
I uttalandet fastslogs att fortsatt stärkande av demokratiska institutioner, som en del i en omfattande politisk process, är väsentligt för den hållbara och fredliga långsiktiga utvecklingen i Tjetjenien liksom för fred och stabilitet i hela norra Kaukasien.
Europeiska unionen har ofta framfört allvarliga farhågor för den politiska processen i Tjetjenien och fortsätter att enträget uppmana de ryska myndigheterna att ge den politiska processen större öppenhet och legitimitet.
Frågor om mänskliga rättigheter och demokrati tas regelbundet och gång på gång upp inom ramen för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryska federationen.
I partnerskaps- och samarbetsavtalet, som utgör grunden för förbindelserna mellan EU och Ryssland, hänvisas till respekt för gemensamma värden som demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.
Tjetjenien är ett viktigt tema i de överläggningar om mänskliga rättigheter som hålls två gånger om året med Ryssland och som offentligt lanserades i mars 2005 under Luxemburgs ordförandeskap.
EU insisterar på att använda dessa överläggningar till att uttrycka sin oro för människors försvinnande och den allmänna underlåtenheten att bestraffa kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Den senaste rundan i dessa ytterst viktiga överläggningar hölls i Bryssel den 8 september 2005 och de kommer att fortsätta i år under det österrikiska ordförandeskapet.
Här behövs Europeiska unionen och dess medlemsstater för att fullgöra ett konsekvent åtagande eftersom dessa överläggningar utgör ett forum där sådana frågor kan diskuteras mycket öppet och konstruktivt.
Efter utbrottet av den andra Tjetjenienkonflikten i september 1999 har Europeiska unionen intagit och bibehållit en tydlig ståndpunkt i frågan om respekt för de mänskliga rättigheterna.
EU fortsätter att förorda en politisk lösning på konflikten och har uppmanat Ryska federationen till ett nära samarbete med internationella människorättsmekanismer, särskilt med Förenta nationerna och dess särskilda rapportör för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och även med Europarådet, särskilt Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och naturligtvis med OSSE.
Ett återupptagande av OSSE: s ständiga närvaro i form av en delegation på plats i Tjetjenien skulle i vart fall hälsas med glädje.
OSSE har redan spelat en ytterst viktig roll i ansträngningarna att hitta en lösning på den första konflikten i Tjetjenien, och en jämförbar roll skulle även vara av stor betydelse den här gången.
Vid toppmötet mellan EU och Ryssland i november 2004 samtyckte Ryssland till Europeiska kommissionens biståndsprogram på 20 miljoner euro för att stödja socioekonomisk återuppbyggnad i norra Kaukasien, förutom fortsatt humanitärt bistånd.
Detta program är avsett att bidra till att främja en öppen och demokratisk politisk process i Tjetjenien.
När det gäller det civila samhället är förhållandena för frivilligorganisationer och människorättsaktivister, reformer av rättsväsendet och mediefrihet i Ryssland områden som ger särskild anledning till oro och som regelbundet tas upp i diskussioner mellan företrädare för EU och Ryssland.
EU är fast övertygat om att det ligger i Rysslands intresse att ha ett starkt och oberoende civilt samhälle.
Mot slutet av december 2005 antog Duman och Federationsrådet lagförslaget om frivilligorganisationer.
EU har upprepade gånger uttryckt sin oro över detta förslag, särskilt i sitt brev den 22 november 2005 till talmannen i Duman, Boris Gryzlov, och i ett utspel från trojkan den 2 december 2005.
Jag förväntar mig också att vi kommer att ge uttryck för våra känslor en gång till i denna fråga nu när lagen har undertecknats.
Enligt det förslag som föreligger måste utländska frivilligorganisationer förse de ryska myndigheterna med rapporter om program, finansiering och organisation.
Ryska frivilligorganisationer kan förbjudas att verka i vissa områden, vilket naturligtvis allvarligt begränsar, eller till och med omöjliggör, deras verksamhet i känsliga områden och regioner.
Att Ryssland övertog ordförandeskapet i G8 den 1 januari 2006 förväntades inte bara motivera landet att förbättra sin framtoning på den internationella scenen, utan också bidra till att få landet att göra mer aktiva och konsekventa insatser än tidigare för att lösa konflikten i Tjetjenien och således förbättra situationen i södra Kaukasien, där de tre konflikterna i Sydossetien, Abchazien och Nagorno-Karabach, även om de är i låsta lägen, snarast måste lösas.
EU har meddelat att det noga kommer att följa Rysslands åtgärder under ordförandeskapet i G8.
Frågan om det civila samhället kommer också att tas upp flera gånger i de överläggningar om mänskliga rättigheter som förs två gånger om året med Ryssland.
Herr talman!
Vi måste förbli fast beslutna att fortsätta dialogen med Ryska federationen om Tjetjenien och andra frågor som rör mänskliga rättigheter trots alla svårigheter och hinder och energiskt verka för en förbättring av situationen.
