# ID: svediakorp-gov463825
# author: Genowefa Grabowska (PSE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 267
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den resolution som vi för närvarande håller på att debattera är ett bra och välbalanserat kompromissdokument.
Dessutom behandlades det på rekordtid.
Det passar mycket bra ihop med de prioriteringar som det österrikiska ordförandeskapet presenterade för oss idag och även med det finska ordförandeskapet och med det kommande tyska ordförandeskapet.
Detta innebär att trots den tvekan och motvillighet som har kommit till uttryck så har konstitutionen förvisso inte förkastats.
Den tillhör inte det förflutna.
Tvärtom intar den en framstående plats på våra dagordningar.
Efter att fransmännen och nederländarna röstade nej är konstitutionen alltjämt mycket levande eftersom vi fortsätter att debattera den.
Alla européer måste komma fram till ett svar på frågan om vilket slags EU de vill ha.
Genom denna resolution uppmanar parlamentet alla medborgare i EU att delta i en omfattande diskussion om den fråga som jag just tog upp.
Det uppmanar också alla nationella parlament och regeringar att förklara vilka förväntningar de har.
Vi bör säga till regeringarna i de nio medlemsstater som ännu inte har ratificerat konstitutionen att de bör påbörja ratifikationsförfarandena eftersom deras statsministrar har undertecknat dokumentet, för det är deras rättighet och skyldighet att göra så enligt internationell rätt.
Det är en skyldighet i enlighet med Wienkonventionen om traktaträtten.
Låt mig göra en avslutande kommentar.
Ett lands sätt att behandla konstitutionen för Europa är inte bara ett prov på dess vilja att bidra till att bygga ett gemensamt EU.
Det är också ett prov på det landets trovärdighet som en partner i internationella förbindelser.
